Majoritet med postcovid har symtom efter två år

Gustaf Forsberg, ST-läkare på thorax-kärlkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och Carl Wahlgren, ST-läkare på Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Region Östergötland, står bakom studien som är en del i ett större forskningsprojekt kring covid-19, LinCoS, vid Linköpings universitet. Det är en av de första tvåårsuppföljningarna av covidpatienter i Europa och studien har publicerats i The Lancet Regional Health Europe. Gustaf Forsberg och Carl Wahlgren har, tillsammans med sina medförfattare, följt upp ett antal patienter som vårdades på sjukhus för covid-19 under den första vågen av pandemin.

– Fyra månader efter utskrivning gjordes en uppföljning med alla patienter som vårdats inneliggande om hur de mådde och vilka restsymtom de hade, berättar Carl Wahlgren. En liten grupp, omkring 13 procent, var helt återställda. Två grupper, som var ungefär lika stora, hade antingen lite symtom som inte gav så stor påverkan eller mer omfattande symtom som gav måttlig eller stor påverkan på deras vardag.

Gustaf Forsberg och Carl Wahlgren har efter två år följt upp den sistnämnda gruppen, den som rapporterade att deras symtom gav måttlig eller stor påverkan på deras vardag. Och hela 85 procent i den gruppen rapporterade då att de hade kvar något symtom som påverkade deras vardag.

– Symtomen är indelade i sju grupper och vi har tittat på hur stor andel som har minst ett symtom kvar inom respektive grupp, säger Gustaf Forsberg. På gruppnivå har många blivit bättre, men en stor andel har trots det något symtom kvar.

– Det var förvånande att det var så stor andel, säger Carl Wahlgren. Jag hade tänkt att kanske 50-60 procent skulle ha symtom kvar, men att det var så stor del som 85 procent hade jag inte trott.

De symtom där patienterna upplever störst förbättring är sensoriska/motoriska symtom och hjärntrötthet. Där är skillnaden signifikant, medan det inte finns någon signifikant skillnad i övriga grupper av symtom.

– Det är dock svårt att dra några slutsatser kring övriga symtomgrupper. Eftersom det räcker med ett symtom för att symtomgruppen ska räknas in, kan det vara så att patienterna har färre symtom inom en grupp, säger Gustaf Forsberg.

Ett intressant fynd i studien är att det inte verkar vara någon skillnad på de patienter som har behövt intensivvård och de som inte har behövt det. Om man har symtom kvar efter två år verkar inte hänga ihop med allvarlighetsgraden på sjukdomen.

– Det är en tydlig skillnad jämfört med fyramånadersuppföljningen. Då var de som hade vårdats på IVA betydligt mer illa däran, säger Carl Wahlgren. Den skillnaden har jämnats ut efter två år.

– Att det inte är någon skillnad kopplat till hur allvarligt sjuka patienterna har varit, indikerar att även många som inte har behövt sjukhusvård kan ha kvar symtom långt efter att de har blivit friska. Men eftersom testkapaciteten var så begränsad inledningsvis är det många som inte har verifierat att de har haft covid. Det finns sannolikt ett stort mörkertal här.