För tre år sedan införde den dåvarande regeringen, som en följd av januariavtalet, en plastpåseskatt. Skatten har resulterat i mer skada än nytta för miljön och regeringen har i vårbudgeten förslagit att remittera frågan om att avskaffa eller kraftigt reducera skatten inför höstbudgeten. Samtidigt visar det sig att Naturvårdsverket nyligen plockat upp ett äldre regeringsuppdrag ”Rätt plast på rätt plats” och ska inleda en utredning om en ny plastskatt – en skatt på plastförpackningar.

IKEM är kritiska till nya plastskatter och menar att regeringen omgående måste sätta stopp för denna ”klimatpolitik”.

– Över hälften av alla varor i Europa är plastförpackade, samtidigt står plasten endast för 17 procent av den totala förpackningsvikten. En skatt på plastförpackningar skulle leda till ökad klimatpåverkan och ökade avfallsmängder genom att andra, mindre lämpliga, förpackningsmaterial kommer att användas i stället, säger Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM.

Plast är en förutsättning för ett hållbart samhälle, men det finns också utmaningar som måste hanteras. IKEM menar att regeringen måste sluta dutta i klimatpolitiken och i stället skapa incitament för återvinning och förbättra industrins möjligheter att ställa om till en cirkulär ekonomi för plasten.

– IKEM har framför kritik mot plastpåseskatten sedan den infördes och när regeringen nu förstått att den är direkt kontraproduktiv så kommer nya förslag på straffskatter på plast. Det är en motsägelsefull hållning. Om Sverige ska nå klimatmålen så krävs styrmedel som bygger på vetenskaplig grund, inte på att plocka politiska poänger, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.