Debattartikel i Dagens Samhälle - Privat drivna äldreboenden kostar mindre

Under kommande decennium ökar den äldre delen av befolkningen kraftigt. År 2032 bedöms antalet svenskar över 80 år vara nästan 850 000, vilket är drygt 250 000 fler än i dag. Det är naturligtvis välkommet att vi lever längre, men det medför också ett ökat behov av äldreomsorg. Om en lika stor andel av dem som är över 80 år ska bo på ett äldreboende i framtiden, kommer det att behövas 26 000 fler äldreboendeplatser. Det är en stor utmaning med flera dimensioner, som måste hanteras av politiken – annars står vi inför en kris.

Kommunernas ekonomier är redan ansträngda och snabbt ökande kostnader för äldreomsorgen innebär att resurserna måste användas effektivare, utan att det får negativa effekter på äldreomsorgens kvalitet. Att anlita privata aktörer, som ges möjlighet att till rimliga ersättningar bygga och driva äldreboenden, kan ha flera fördelar. En av dem är att kommunerna kan hushålla med resurser utan att göra avkall på det övergripande uppdraget – att ge äldre en så god omsorg som möjligt.

En studie som Vårdföretagarna genomfört med hjälp av konsultföretaget PWC visar att privat drivna äldreboenden i snitt kostade de studerade kommunerna 8 procent mindre än boenden i egen regi. Detta samtidigt som de äldre var något mer nöjda med sin omsorg hos de privata aktörerna. Studien jämför kostnaden per vårddygn, som kommunerna betalat för tio privat drivna äldreboenden, med de faktiska driftskostnaderna för lika många boenden i egen regi. Urvalet har hämtats från Boverkets data och baserats på boenden byggda under åren 2010–2021 med liknande storlek och geografisk spridning.
Studien ger naturligtvis inte en exakt värdering av vad privat driven omsorg kan spara åt kommunerna, men den pekar på att bidraget kan vara väsentligt. Varje år kostar äldreboenden runt 80 miljarder kronor i Sverige. Med hänsyn till att äldreboenden utgör en av de största kostnadsposterna i en kommun kan 8 procent bli en ansenlig summa. För ett äldreboende med 60 platser handlar det exempelvis om en besparing på drygt 3,5 miljoner kronor på bara ett år.

Studien har inte analyserat orsakerna till att de privata aktörerna är mer kostnadseffektiva utan att göra avkall på kvaliteten. Troliga förklaringar kan vara att deras upparbetade samarbeten och deras expertis på området bidrar till en kortare byggtid och till att äldreboendena får en optimal planlösning. Därtill visar tidigare studier på att privata aktörer har en mer ändamålsenlig schemaläggning, med en hög bemanning när det behövs, vilket kan bidra till skillnaden.

Ett annat värde av studien är att den presenterar en modell för att analysera kostnaderna för att driva ett äldreboende i kommunal regi. Modellen gör det möjligt att jämföra kostnader mellan regiformer, men också mellan kommuner. På så sätt kan vi lära av boenden som är mer kostnadseffektiva. Jämförelsen mellan de boenden som ingår i studien tyder på att det finns stora skillnader i hur mycket det kostar att driva ett äldreboende. En del kan förklaras av olika kostnadslägen och krav i olika kommuner, men sannolikt finns lärdomar att dra som leder till att man kan bedriva äldreboenden på ett bättre sätt.

Många upplever att de i dag måste vänta alltför länge på att få en plats på ett äldreboende. Det påverkar välbefinnandet och skapar oro och stress för anhöriga. Att ha ett tillräckligt antal platser på äldreboende är viktigt för att kunna erbjuda en värdig äldreomsorg. En intervjustudie som Socialstyrelsen publicerade 2021 visar att kommunens ekonomi är en viktig förklaring till bristen på äldreboenden. Vår studie visar att privata alternativ kan vara ett sätt att minska det problemet – med en bibehållen omsorgskvalitet. Vårdföretagarnas medlemmar kan och vill bidra till att bygga bort bristen på äldreboenden och bidra till att fler äldre får uppleva den trygghet som ett äldreboende kan erbjuda. Målet är klart. Sverige ska vara världsledande inom vård och omsorg.

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/privat-drivna-aldreboenden-kostar-mindre/

Antje Dedering, förbundsdirektör, Vårdföretagarna
Björn Arnek, branschekonom, Vårdföretagarna
Anna Bergendal, näringspolitisk expert äldreomsorg, Vårdföretagarna