Den sammantagna livsstilen påverkar hälsan mest

Att olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa mentalt, fysiskt och psykiskt, det vet man sedan tidigare. Men det finns få studier om hur en kombination av faktorer påverkar. Vad gäller gruppen personer med spondylartrit kunde forskarna inte hitta någon tidigare sådan forskning. Spondylartrit är en inflammatorisk ryggsjukdom med flera underdiagnoser, som en halv procent av den svenska befolkningen har. Obehandlad riskerar sjukdomen att leda till förbening som gör att individen får svårigheter med att röra sig.
En orsak till att det finns relativt lite kunskap om hur en kombination av livsstilsfaktorer påverkar hälsan är hur man har arbetat inom vården.
– Tidigare jobbade man väldigt avgränsat och såg inte betydelsen av att ta in hela bilden, som att personer som har ett ohälsosamt sätt att leva behöver hjälp på olika plan. Vården har jobbat separat mot olika mål, säger Emma Haglund, docent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning vid Högskolan i Halmstad.
Levnadsvanor
Den aktuella studien fokuserar på tre levnadsvanor: självrapporterad fysisk aktivitet, BMI (vikt i relation till längd) som en indikation på kosthållning, och användning av tobak. En enkätstudie bland vuxna visade att övervikt är vanligast av ohälsosamma levnadsvanor och därefter brist på fysisk aktivitet. 83 procent hade minst en ohälsosam levnadsvana, enligt vad de själva rapporterar. Resultaten är liknande för män och kvinnor.
– Drygt 40 procent hade två eller tre ohälsosamma levnadsvanor. Vad gäller fysisk aktivitet visar tidigare studier att det är vanligt att människor överrapporterar sin aktivitet, så det är inte otroligt att siffran på inaktivitet i själva verket är högre än vad svaren visar, säger Emma Haglund.
Studien visar också att personer som inte har eller endast har en ohälsosam levnadsvana rapporterar bättre hälsa nästan genomgående.
– Gruppen med två eller fler ohälsosamma faktorer rapporterade mer ohälsa, det vill säga sämre livskvalité, mer sjukdomsaktivitet, trötthet, smärta och sämre fysisk funktion och mer ångest och depression, säger Emma Haglund och fortsätter:
– Resultaten kan verka självklara, men detta har inte studerats särskilt mycket, inte heller på befolkningsnivå i Sverige.
Viktigt att förebygga
Emma Haglund menar att delar av resultaten troligen är generaliserbara till hela befolkningen, att en ohälsosam levnadsvana ofta är kopplad till mer än en ohälsosam vana. Räknar man även in artros är det två procent av befolkningen som har en reumatisk sjukdom.
– Och det är ännu viktigare att förebygga ohälsa hos den här gruppen som ständigt har en låg inflammation i kroppen.
I gruppen med människor som har två ohälsosamma levnadsvanor skiljer sig hälsan åt.
– Personer som uppnår tillräcklig fysisk aktivitet, även om de hade förhöjd BMI eller använde tobak, rapporterade mindre sjukdomsaktivitet och mindre trötthet jämfört med övriga som endast hade en ohälsosam vana.
Personer som har psoriasisartrit har, enligt studien, oftare än andra undergrupper fler ohälsosamma levnadsvanor.
– Enligt min erfarenhet från när jag jobbade kliniskt som fysioterapeut, kan det bero på att de här patienterna inte är lika strukturerat omhändertagna. De hamnar lite mellan stolarna och får kanske mindre möjlighet att prata levnadsvanor med någon inom vården.
Emma Haglund konstaterar att ohälsosamma levnadsvanor behöver förebyggas i hela befolkningen.
– Levnadsvanor ska hanteras i primärvården, men det är inte enkelt när vården är så slimmad som den är
Mer om forskningen
I studien svarade 1400 personer med spondylartrit, inflammatorisk ryggsjukdom, på frågor om levnadsvanor och hälsa. Data samlades in år 2011. Det är troligt, menar Emma Haglund, att studien ändå står sig i dag då våra levnadsvanor så som fysisk aktivitet, övervikt och rökning inte har förändrats mycket på befolkningsnivå sedan dess.
83 procent hade minst en ohälsosam levnadsvana, och 43 procent hade två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. 6 procent hade tre av de undersökta ohälsosamma vanorna.
Hälsosamma levnadsvanor som ingick i den aktuella studien:
- Fysisk aktivitet – minimirekommendationen är att vara i gång motsvarande 150 minuter i veckan på en måttlig intensitet eller 75 minuter på en hög intensitet alternativt en kombination av de båda.
- God kosthållning, som värderas baserat på BMI – ett hälsosamt BMI ligger på 18,5–25.
- Att helt avstå från tobak.
Andra exempel på levnadsvanor och livsstilsfaktorer, som inte ingick i den här studien, är alkoholkonsumtion, stillasittande, sömn, stress och socioekonomiska faktorer.
Bakom studien står Ann Bremander, Syddansk Universitet, Emma Haglund, Högskolan i Halmstad och Elisabeth Mogård, Lunds universitet.
Läs hela studien i BMC Rheumatology:
Studien finansierades av Fou Spenshult, Kockska stiftelsen och Lunds universitet, Region Skåne och Reumatikerförbundet.
Kontakter
Emma HaglundDocent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning
Tel:035-16 76 84Tel:072-977 38 87emma.haglund@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder
Länkar
Om
Högskolan i HalmstadBox 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
AI-modell hittar hjärtsviktspatienter i riskzonen16.12.2025 09:01:02 CET | Pressmeddelande
Tiden efter utskrivning är kritisk för många hjärtsviktspatienter, men det är ofta svårt att förutse vilka som riskerar att behöva vård igen. I projektet Heart Failure Readmission Prediction (HaRP) har forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram en AI-modell som ska hjälpa vårdpersonal att fånga upp riskpatienter i tid.
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga5.11.2025 10:30:18 CET | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

