Den sammantagna livsstilen påverkar hälsan mest

Att olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa mentalt, fysiskt och psykiskt, det vet man sedan tidigare. Men det finns få studier om hur en kombination av faktorer påverkar. Vad gäller gruppen personer med spondylartrit kunde forskarna inte hitta någon tidigare sådan forskning. Spondylartrit är en inflammatorisk ryggsjukdom med flera underdiagnoser, som en halv procent av den svenska befolkningen har. Obehandlad riskerar sjukdomen att leda till förbening som gör att individen får svårigheter med att röra sig.
En orsak till att det finns relativt lite kunskap om hur en kombination av livsstilsfaktorer påverkar hälsan är hur man har arbetat inom vården.
– Tidigare jobbade man väldigt avgränsat och såg inte betydelsen av att ta in hela bilden, som att personer som har ett ohälsosamt sätt att leva behöver hjälp på olika plan. Vården har jobbat separat mot olika mål, säger Emma Haglund, docent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning vid Högskolan i Halmstad.
Levnadsvanor
Den aktuella studien fokuserar på tre levnadsvanor: självrapporterad fysisk aktivitet, BMI (vikt i relation till längd) som en indikation på kosthållning, och användning av tobak. En enkätstudie bland vuxna visade att övervikt är vanligast av ohälsosamma levnadsvanor och därefter brist på fysisk aktivitet. 83 procent hade minst en ohälsosam levnadsvana, enligt vad de själva rapporterar. Resultaten är liknande för män och kvinnor.
– Drygt 40 procent hade två eller tre ohälsosamma levnadsvanor. Vad gäller fysisk aktivitet visar tidigare studier att det är vanligt att människor överrapporterar sin aktivitet, så det är inte otroligt att siffran på inaktivitet i själva verket är högre än vad svaren visar, säger Emma Haglund.
Studien visar också att personer som inte har eller endast har en ohälsosam levnadsvana rapporterar bättre hälsa nästan genomgående.
– Gruppen med två eller fler ohälsosamma faktorer rapporterade mer ohälsa, det vill säga sämre livskvalité, mer sjukdomsaktivitet, trötthet, smärta och sämre fysisk funktion och mer ångest och depression, säger Emma Haglund och fortsätter:
– Resultaten kan verka självklara, men detta har inte studerats särskilt mycket, inte heller på befolkningsnivå i Sverige.
Viktigt att förebygga
Emma Haglund menar att delar av resultaten troligen är generaliserbara till hela befolkningen, att en ohälsosam levnadsvana ofta är kopplad till mer än en ohälsosam vana. Räknar man även in artros är det två procent av befolkningen som har en reumatisk sjukdom.
– Och det är ännu viktigare att förebygga ohälsa hos den här gruppen som ständigt har en låg inflammation i kroppen.
I gruppen med människor som har två ohälsosamma levnadsvanor skiljer sig hälsan åt.
– Personer som uppnår tillräcklig fysisk aktivitet, även om de hade förhöjd BMI eller använde tobak, rapporterade mindre sjukdomsaktivitet och mindre trötthet jämfört med övriga som endast hade en ohälsosam vana.
Personer som har psoriasisartrit har, enligt studien, oftare än andra undergrupper fler ohälsosamma levnadsvanor.
– Enligt min erfarenhet från när jag jobbade kliniskt som fysioterapeut, kan det bero på att de här patienterna inte är lika strukturerat omhändertagna. De hamnar lite mellan stolarna och får kanske mindre möjlighet att prata levnadsvanor med någon inom vården.
Emma Haglund konstaterar att ohälsosamma levnadsvanor behöver förebyggas i hela befolkningen.
– Levnadsvanor ska hanteras i primärvården, men det är inte enkelt när vården är så slimmad som den är
Mer om forskningen
I studien svarade 1400 personer med spondylartrit, inflammatorisk ryggsjukdom, på frågor om levnadsvanor och hälsa. Data samlades in år 2011. Det är troligt, menar Emma Haglund, att studien ändå står sig i dag då våra levnadsvanor så som fysisk aktivitet, övervikt och rökning inte har förändrats mycket på befolkningsnivå sedan dess.
83 procent hade minst en ohälsosam levnadsvana, och 43 procent hade två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. 6 procent hade tre av de undersökta ohälsosamma vanorna.
Hälsosamma levnadsvanor som ingick i den aktuella studien:
- Fysisk aktivitet – minimirekommendationen är att vara i gång motsvarande 150 minuter i veckan på en måttlig intensitet eller 75 minuter på en hög intensitet alternativt en kombination av de båda.
- God kosthållning, som värderas baserat på BMI – ett hälsosamt BMI ligger på 18,5–25.
- Att helt avstå från tobak.
Andra exempel på levnadsvanor och livsstilsfaktorer, som inte ingick i den här studien, är alkoholkonsumtion, stillasittande, sömn, stress och socioekonomiska faktorer.
Bakom studien står Ann Bremander, Syddansk Universitet, Emma Haglund, Högskolan i Halmstad och Elisabeth Mogård, Lunds universitet.
Läs hela studien i BMC Rheumatology:
Studien finansierades av Fou Spenshult, Kockska stiftelsen och Lunds universitet, Region Skåne och Reumatikerförbundet.
Kontakter
Emma HaglundDocent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning
Tel:035-16 76 84Tel:072-977 38 87emma.haglund@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder
Länkar
Om

Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Körkort och tolerans är viktiga för nyanländas jobb inom lantbruk31.8.2023 08:15:44 CEST | Pressmeddelande
Stora grupper immigranter leder till nya utmaningar på arbetsmarknaden. Nyanlända uppmuntras ofta att söka jobb, och inom lantbrukssektorn är behoven stora. En ny studie från Högskolan i Halmstad visar de möjligheter och utmaningar som såväl jobbsökande, arbetsgivare som arbetsförmedlare står inför. Ett par viktiga framgångsfaktorer är språk och körkort.
Carl Bennet och Sarah Pink utsedda till hedersdoktorer13.6.2023 13:28:29 CEST | Pressmeddelande
Högskolan i Halmstad har utsett två nya hedersdoktorer vid lärosätet: Carl Bennet och Sarah Pink. Båda har en nära relation till Högskolan sedan många år tillbaka.
Stipendier och priser regnade över Högskolan i Halmstads studenter13.6.2023 09:18:50 CEST | Pressmeddelande
Under Högskolan i Halmstads avslutningsvecka förra veckan delades traditionsenligt en mängd stipendier och utmärkelser ut till avgångstudenter. Det sammanlagda värdet på stipendierna är närmare 800 000 kronor.
Högskolan i Halmstad värd för Nordic Health Promotion Research Conference8.6.2023 11:01:10 CEST | Pressmeddelande
Den 14–16 juni bjuder Högskolan i Halmstad in till den tionde upplagan av Nordic Health Promotion Research Conference. Den nordiska konferensen samlar forskare från hela världen för att diskutera och dela kunskap om hälsofrämjande arbete och dess betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Årets tema är inspirerat av FN:s mål för hållbar utveckling.
Årets alumn gör karriär i mansdominerad industri2.6.2023 08:02:25 CEST | Pressmeddelande
Anagha Anand är Årets alumn vid Högskolan i Halmstad 2023. Hennes professionella resa är lika inspirerande som hennes inre drivkraft för personlig utveckling och framgång. Med värme och entusiasm inspirerar hon studenter att vara djärva och modiga när hon tar plats som ledare i en mansdominerad bransch.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum