KTH

Elsparkcykel mindre populär med nya p-regler

Dela
Färre elsparkcyklar och parkeringar långt bort från dit man ska. Det kan vara några orsaker till att användningen av elsparkcykel minskat med de nya parkeringsreglerna som infördes i höstas, enligt forskning vid KTH.
Foto: Singaporeriders. Hämtad från Wikipedia. Fotobyline måste anges vid användande.
Foto: Singaporeriders. Hämtad från Wikipedia. Fotobyline måste anges vid användande.

Färre elsparkcyklar och parkeringar långt bort från dit man ska. Det kan vara några orsaker till att användningen av elsparkcykel minskat med de nya parkeringsreglerna som infördes i höstas, enligt forskning vid KTH.

Efter allmänhetens klagomål och politisk debatt infördes i höstas nationella parkeringsregler för elsparkcyklar. Från första september blev det förbjudet att som tidigare parkera fordonen lite var som helst. Parkering är nu endast tillåtet i cykelställ eller på särskilt anvisade platser.

Genom en enkät ställd till dem som hyr elsparkcyklar i Stockholm, Göteborg och Malmö av operatören Voi har trafikforskare vid KTH velat få en bild av hur de nya reglerna togs emot.

Enligt svaren upplevde användarna både att tillgången till elsparkcyklar försämrats och att möjligheten att parkera nära sin destination blivit sämre efter 1 september. Missnöjet gällde både placeringen av parkeringszonerna och hur tätt det var mellan dem.

I Stockholm uppgav 62 procent av totalt 965 personer, och i Malmö, 60 procent av 159, att de minskat sitt resande med elsparkcykel. Att användningen går ned under hösten är naturligt, men forskarna tror ändå att det är nyordningen som ligger bakom de vikande sifforna. Bland annat med stöd av att användningen i Göteborg, där förbudet ännu inte tillämpats, inte gick ned lika mycket.

– Vår bild är att parkeringsförbudet ledde till förändrade resmönster. Till hösten hoppas vi kunna bekräfta siffrorna genom resdata från själva fordonen, säger Boel Berg Wincent, doktorand på Centrum för trafikforskning och författare till en forskningsrapport.

Samtidigt var det många användare som uppskattade att striktare parkeringsregler införts.

– Jag var förvånad över att så många var positivt inställda till förändringarna. Jag trodde att det skulle vara tvärtom. Men uppenbarligen är det många som tycker att reglerna behövs, de som använder elsparkcyklar har själva sett ett problem, säger Boel Berg Wincent

Enligt undersökningen var stockholmarna mest nöjda med nyordningen. 38 procent var positivt inställda och 20 procent neutrala till de nya reglerna. Forskarna tolkar resultatet som att införandet av parkeringsreglerna varit lyckades utifrån elsparkcykelanvändarnas perspektiv.

– Vi kommer även kunna presentera andra perspektiv - kommuners och operatörers – lite senare i sommar.

Forskarna uppfattar Stockholm som en förebild i arbetet med att utforma ett hållbart system för elsparkcykel.

– Jämfört med andra länder har Sverige kommit långt, och Stockholm har ett särskilt bra system ur flera aspekter: hur p-platserna är utformade och var de är placerade. Stockholm kan komma att bli en stad som internationellt kan användas som ett lyckat exempel i elsparkcykelfrågan.

Över hälften i alla tre städer använde elsparkcykel för att ansluta till eller från kollektivtrafik. Att vara just en länk till buss, t-bana, pendeltåg eller spårvagn är kanske elsparkcykelns största potential, enligt Boel Berg Wincent.

– Det är frågan som alla transporingenjörer vill lösa. Elsparkcykeln är det första lyckade försöket att lösa detta på bred front med något som är lättillgängligt, förhållandevis billigt och enkelt att använda.

Nästa steg i forskningen – förutom att analysera resdata – är att mer noggrant och i detalj studera och beskriva hur parkeringssystemet i Stockholm ser ut.

Enkäten till undersökningen togs fram hösten 2022 och skickades ut till elsparkcykeloperatören Vois användare i november. Totalt 1584 svar kom in.

Hur påverkas trovärdigheten i undersökningen av att ni samarbetar med Voi som har egna intressen i frågan?

– Vi har valt och formulerat enkätfrågorna helt själva. Vi har sammanställt och analyserat resultaten samt dragit slutsatser helt oberoende av Voi, säger Boel Berg Wincent.

För mer information, kontakta Boel Berg Wincent på boelw@kth.se.

Fakta: Forskningen i korthet

Forskningen sker inom projektet ”Modellering av mikromobilitet (M3)” som finansieras av Trafikverket genom Centrum för trafikforskning (CTR). Syftet är att skapa en bättre förståelse för hur människor använder tjänsten med elsparkcyklar och hur deras resmönster ser ut. Forskningsresultatet ska hjälpa städer och operatörer i arbetet med att ta fram riktlinjer för utformning och drift av system för elsparkcyklar.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Singaporeriders. Hämtad från Wikipedia. Fotobyline måste anges vid användande.
Foto: Singaporeriders. Hämtad från Wikipedia. Fotobyline måste anges vid användande.
Ladda ned bild

Om

KTH
KTH
Box 24075
100 44 Stockholm

http://www.kth.se

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.

KTH:s fem campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta

Följ KTH

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från KTH

Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan16.4.2024 15:55:35 CEST | Pressmeddelande

Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället.

Låg kontorsnärvaro har långtgående effekt för organisationer18.1.2024 11:20:14 CET | Pressmeddelande

En ny studie som undersökt kontorsarbetandet efter pandemin visar på stora skillnader hur mycket de anställda idag befinner sig på sina arbetsplatser. Hälften av organisationerna i studien når exempelvis inte upp till 40 procents närvaro, en siffra som är mycket lägre än vad organisationernas närvaropolicy tillåter. Detta kan påverka organisationen och deras arbetet negativt, enligt KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson, ansvarig för studien.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye