– Lägre skatt på näringsinkomster och kapital, plattare skatter och ökad moms har bidragit till att gruppen män har fått större skattesänkningar än gruppen kvinnor. Skattesystemet behöver gå igenom en reform där effekterna på jämställdheten också tas med i utformningen, säger Peter Vikström, analyschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Skattesystemet har länge haft en roll med syftet att jämna ut ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på hur den rollen har minskat över tid är att skatter för ränteinkomster, aktieutdelningar eller andra kapitalinkomster har minskat. Kvinnors andel av inkomster från ränta och utdelningar var 28 procent år 2019. Då män i genomsnitt har högre kapitalinkomster och inkomster från näringsverksamhet jämfört med kvinnor har de gynnats av de lägre skattesatserna för kapitalinkomster jämfört med inkomster från arbete.

– Jämställdhet har sällan diskuterats när Sverige har genomfört skattereformer. Vi ser dock att ekonomiska beslut tydligt påverkar kvinnor och män på olika sätt. Skattepolitiken har ofta varit inriktad på att främja tillväxt men perspektivet jämställdhet har inte alls vägt lika tungt, säger Peter Vikström.

Sedan ungefär 20 år är inkomstgapet mellan kvinnor och män ungefär 20 procent. Då ingår löner och andra arbetsinkomster, liksom kapitalinkomster och bidrag. Skattereformerna har i flera studier och rapporter konstaterats vara en viktig orsak till könsskillnaderna i ekonomin. Ett exempel från de senaste åren är när värnskatten för höginkomsttagare togs bort 2020. Av de som då fick en skattesänkning var fyra av fem män.