Nu bekämpar Trafikverket lupiner i Dalarna

Växter som är knutna till öppna och soliga miljöer som våra ängsarter hotas idag av invasiva arter som exempelvis lupin.

-  Lupinen är ett problem eftersom den konkurrerar ut de mer lågvuxna ängsarterna i vägkanten, säger Linnéa Hedman Söderström, miljöspecialist på Trafikverket.

Invasiva arter gör det även svårt för pollinatörer så som bin, fjärilar och insekter att överleva då de tar över och bildar monokulturer. De kan även vara skadliga för människan som till exempel jätteloka vars växtsaft kan orsaka brännskador.

Trafikverket arbetar med att inventera och bekämpa invasiva arter längs statliga vägar. Vanliga invasiva arter är blomsterlupin, jättebalsamin och jätteloka.

Prioriterar vägsträckor som har artrika vägkanter
Vägsträckorna som ska bekämpas i sommar är klassade som artrika vägkanter och är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden i landskapet.

-  De är viktiga i sig själva då de har hög artrikedom. Exempelvis hittas fridlysta och rödlistade arter här, bland annat nattviol, fältgentiana och slåtterfibbla, säger Linnéa Hedman Söderström.

Vägkanterna är också viktiga i sin funktion att binda ihop andra ängs- och betesmarksmiljöer och att stärka dessa biotoper och de arter som är beroende av dem.

Bekämpning på respektive prioriterat område sker två gånger per år. Bekämpningen innebär att vägkanterna åtgärdas så att dessa, i den mån det är möjligt, blir helt fria från lupiner. Detta innebär att det krävs åtgärder flertalet säsonger då det är svårt att bli av med lupiner efter en bekämpningsinsats. Lupiner bekämpas genom att ryckas upp eller grävas upp med rötterna. Materialet samlas upp och fraktas bort till förbränning.

Bilaga Lupinbekämpning Dalarna 2023
Innehåll:
Vägsträckor som bekämpas 24 maj- 14 juni och 17 juli- 7 augusti
Vägsträckor som bekämpas 5 juni-15 juni och25 juni-1 juli