Mycket svårt att få någon fälld för grov fridskränkning mot barn
Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (det vill säga, utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. De anmälningar som Brå studerat visar att bestämmelsen är dåligt anpassad till barns förutsättningar och perspektiv. Det beror främst på att barnen måste kunna beskriva vad de varit med om på ett sätt som de sällan klarar av.
- De barn det handlar om har ofta blivit utsatta för våld av sina föräldrar under flera år, som en del av uppfostran. De har svårt att i detalj beskriva enskilda händelser och när de ägde rum. När barnen inte kan det, läggs utredningen vanligen ner, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd, Brå.
En ytterligare svårighet är att det för en fällande dom i princip tycks krävas ett vittne som sett vad som skett och är beredd att vittna om det. Barnets berättelse räcker oftast inte. Problemet är att det ofta är svårt att få någon inom familjen att ställa upp och vittna, av lojalitet eller av rädsla för konsekvenserna. Och det är sällan någon utanför familjen som bevittnat vad som skett.
En majoritet (ca 70 %) av de misstänkta föräldrarna är födda utanför Sverige i länder där barnaga inte är förbjudet. Inte sällan har de bott ganska kort tid i Sverige (mindre än fem år). Hedersrelaterade fall är dock mindre vanliga och utgör ungefär 10 procent av fallen. En stor del av de misstänkta, både de som är inrikes och utrikes födda, har psykiska eller sociala problem.
- Det talar för att överrepresentationen av utrikes födda föräldrar bland de misstänkta kan ha sin förklaring i att de inte är uppvuxna med lika starka normer mot ”uppfostringsvåld” som vi har i Sverige, i kombination med psykiska och sociala påfrestningar som möter dem när de lämnar sitt hemland, säger Stina Holmberg.
Fakta
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998 för att förstärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för våld i nära relation. I det sammanhanget infördes också brottet grov fridskränkning som avsåg andra typer av upprepat våld i nära relation, till exempel våld mot män eller barn. Brå har på regeringens uppdrag studerat karaktären på brottet, rättsväsendets hantering samt vilket stöd och skydd som barnen kan få under och efter rättsprocessen. Ett urval av 361 anmälningar om grov fridskränkning mot barn under 2019 ingår i studien. Rapporten Grov fridskränkning mot barn (Brå 2023:6) finns att ladda ner på bra.se.
Stina Holmberg, tfn: 072-99 58 509; e-post: stina.holmberg@bra.se
Nyckelord
Kontakter
Stina HolmbergForsknings- och utredningsrådBrå
Tel:08-52758509stina.holmberg@bra.seDokument
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Var femte i nätverkskriminalitet har varit delaktig i företag11.12.2025 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En av fem nätverkskriminella eller personer som hade kopplingar till de nätverkskriminella, var under år 2020–2023 delaktiga i minst ett företag. Tillsammans hade cirka 11 000 kriminella personer engagemang i drygt 23 000 företag. Företagen har tillsammans över 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten och har under den undersökta perioden tagit emot miljardbelopp i statliga stöd. Det visar en ny studie från Brå.
Anmälda hatbrott i skolan har ökat något11.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Antalet polisanmälda hatbrott 2024 ligger överlag på samma nivå som 2022. Samtidigt har anmälda hatbrott i skolan och hatbrott med antisemitiska motiv ökat. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
Fler 60-talister än 00-talister lagförda för brott vid 20 års ålder2.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det har blivit mindre vanligt att lagföras för brott. Bland de som föddes på 1960-talet var det dubbelt så stor andel som hade lagförts vid 20 års ålder, jämfört med när personer födda på 00-talet uppnått 20 års ålder. Det visar en ny kohortstudie som Brå publicerar idag.
Var fjärde utsatt politiker överväger att lämna sina politiska uppdrag6.11.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Var fjärde politiker utsattes för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024. Utsattheten är mer utbredd bland politiker i riksdagen samt bland kvinnor. Var fjärde utsatt politiker har övervägt att lämna samtliga sina uppdrag under 2024. Det visar Politikernas trygghetsundersökning 2025 som Brå publicerar idag.
Tjejer i kriminella nätverk deltar på andra villkor än killar22.10.2025 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det är betydligt färre tjejer än killar som anses delaktiga i de kriminella nätverken – och de har ofta begränsat inflytande. De rekryteras inte, gör inte karriär och de behöver vanligtvis inte hoppa av. Trots det har tjejerna en väsentlig betydelse för nätverkens brottsliga verksamheter. De deltar oftast i narkotikahandeln, bedrägerier och penningtvätt. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
