Processen för vårdnadstvister behöver göras om för våldsutsatta

– Flera uppmärksammade fall har visat vilka konsekvenser det kan få för barnen att bo hos eller ha umgänge med en våldsam förälder. Domstolarnas förutsättningar för att pröva frågorna om vårdnad, boende och umgänge behöver förbättras så att de kan säkerställa skydd för våldsutsatta vuxna och barn, säger Lena Ag, generaldirektör.

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Jämställdhetsmyndigheten har det senaste året haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter.

– Det behövs ett nytt sätt att arbeta med vårdnadstvister för att säkerställa barnrättsperspektivet. Frågan behöver utredas vidare, men det kan till exempel handla om att tvistemålsprocesserna behandlas hos särskilda barndomstolar, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Ofta blir barns berättelser och åsikter sällan eller inte alls beaktade. För att stärka barnets rätt till delaktighet och bidra till att barnets intressen tas tillvara vill Jämställdhetsmyndigheten utreda frågan om ett ombud för barn.

– Barnen har varken talerätt eller ombud och det bidrar till att de osynliggörs i processen. Domstolarna behöver också göra mer välgrundade riskbedömningar, som framgår i domen och som tar hänsyn till våldets omfattning och konsekvenser för barnet. För att göra det behöver domarna mer kunskap om våld, säger Mikael Thörn.

Fakta: Mål om vårdnad, boende och umgänge

När föräldrar inte kan enas om barns vårdnad, boende eller rätt till umgänge kan tingsrätten fatta beslut om detta. Tingsrätterna avgör runt 6 000 sådana mål per år.

Barnets bästa ska enligt lag vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Av förarbetet till lagen framgår det att alla barn har en absolut rätt att inte själva behöva bli utsatta för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling av en förälder. En förälder som utövat våld eller begått övergrepp mot annan familjemedlem eller barnet bör därför inte ha del i vårdnaden.

Enligt lagen ska barnet också få möjlighet att framföra sina åsikter eller sin inställning i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barns rätt till delaktighet i vårdnad-, boende-, umgängesprocessen stärktes genom en lagändring i juli 2021.

Jämställdhetsmyndighetens rekommendationer

För att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv lämnar Jämställdhetsmyndigheten 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra berörda aktörer, bland annat följande.

• Tvistemålsprocessen i mål om vårdnad, boende och umgänge behöver ses över och ett alternativt förfarande behöver utredas.
• Det finns behov av reformer för att underlätta för barn att höras i rättsprocessen. Frågan om ombud för barn behöver utredas vidare.
• Utred om det ska finnas en begränsning av hur ofta man kan väcka talan i vårdnad-, boende- och umgängesmål.
• Metodutveckla domstolens riskbedömningar.
• Förtydliga i lagstiftning när det är olämpligt att verka för och fastställa överenskommelser. Överenskommelser bör fastställas restriktivt i mål där det framkommer uppgifter om våld eller andra övergrepp.
• Genomför utbildningsinsatser för domstolarna inom området mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, våld mot barn, hedersrelaterat våld och förtryck samt eftervåld.