Ledamöterna vill att företag ska minska sin negativa påverkan på människor och planeten

Enligt de nya reglerna skulle företagen vara skyldiga att identifiera, och om nödvändigt förebygga, mildra eller sätta stopp för den negativa påverkan som deras verksamhet har på mänskliga rättigheter och miljön, till exempel med anledning av barnarbete, slaveri, föroreningar eller förlust av biologisk mångfald. De skulle också behöva utvärdera hur deras partner i värdekedjan, till exempel leverantörer eller aktörer som ansvarar för transport, distribution eller försäljning, hanterar negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljön i sina egna verksamheter.

De nya reglerna kommer att gälla för EU-baserade företag, oavsett sektor, inklusive finansiella tjänster, med mer än 250 anställda och en omsättning på över 40 miljoner euro samt för moderbolag med mer än 500 anställda och en omsättning på över 150 miljoner euro. Företag utanför EU med en omsättning på över 150 miljoner euro - förutsatt att minst 40 miljoner euro har genererats i EU - skulle också omfattas.

Aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning och samarbete med berörda parter

Företag skulle behöva genomföra en övergångsplan för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° och när det gäller stora företag med över 1000 anställda skulle uppfyllandet av planens mål påverka företagsledningens rörliga ersättning (till exempel bonusar). De nya reglerna skulle också kräva att företagen samarbetar med dem som påverkas av deras handlingar, inklusive människorätts- och miljöaktivister, inför en klagomålsmekanism och regelbundet övervakar hur effektiv deras policyer för tillbörlig aktsamhet är. För att underlätta investerares tillgång till relevanta uppgifter bör information om ett företags policy för tillbörlig aktsamhet också finnas tillgänglig via den europeiska gemensamma kontaktpunkten.

Sanktioner och tillsynsmekanism

Företag som inte följer reglerna kan komma att bli skadeståndsskyldiga och skulle kunna bestraffas av nationella tillsynsmyndigheter. Sådana sanktioner skulle kunna omfatta åtgärder som uthängning av det aktuella företaget (“naming and shaming”), borttagandet av ett företags varor från marknaden eller böter på minst fem procent av det aktuella företagets globala nettoomsättning. Företag utanför EU som inte följer reglerna skulle förbjudas från att delta i offentliga upphandlingar i EU.

Enligt den antagna texten skulle de nya skyldigheterna börja gälla efter tre eller fyra år beroende på företagets storlek. Mindre företag kommer att kunna skjuta upp tillämpningen av de nya reglerna med ytterligare ett år.

Parlamentets ståndpunkt antogs med 366 röster för, 225 röster emot och 38 nedlagda röster.

Citat

”Europaparlamentets stöd är en vändpunkt i tänkandet kring företagens roll i samhället. En lag om företagens ansvarsskyldighet måste säkerställa att framtiden ligger hos företag som behandlar människor och miljön på ett hälsosamt sätt - inte hos företag som har skapat en intäktsmodell av miljöskador och exploatering. De flesta företag tar sina skyldigheter gentemot människor och miljön på allvar. Vi hjälper dessa företag genom denna rättvisa företagslag. Och samtidigt stänger vi ute de få stora cowboyföretag som struntar i reglerna”, konstaterade föredraganden Lara Wolters (S&D, Nederländerna) efter omröstningen i plenum.

Bakgrund

Europaparlamentet har konsekvent efterlyst mer ansvarsskyldighet från företagens sida och lagstiftning om obligatorisk tillbörlig aktsamhet. EU-kommissionens förslag presenterades den 23 februari 2022. Det kompletterar andra befintliga och kommande lagstiftningsakter, såsom förordningen om avskogning, förordningen om konfliktmineraler och utkastet till förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete.

Nästa steg

Nu när Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kan förhandlingarna med EU-medlemsländerna i rådet om den föreslagna lagens slutliga utformning inledas. Rådet antog sin ståndpunkt om utkastet till det nya direktivet i november 2022.

Genom att anta denna lagstiftning svarar Europaparlamentet på medborgarnas förväntningar om hållbar konsumtion enligt förslag 5(13), om att stärka den etiska dimensionen av handel enligt förslagen 19(2) och 19(3) samt om den hållbara tillväxtmodellen enligt förslagen 11(1) och 11(8) i slutsatserna från konferensen om Europas framtid.