Debattartikel Svenska Dagbladet - Experimentera inte med Stockholmsvården

För några månader sedan initierade den S-ledda styret i Region Stockholm projektet med en omställningsplan för sjukvården. Med den vill Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet med hjälp av Vänsterpartiet radikalt förändra förutsättningarna för stockholmarnas sjukvård. Detaljerna i den framhastade planen offentliggjordes i en artikel i DN – före innehållet presenterats för övriga folkvalda – eller andra berörda. Innehållet bekräftar flera av de farhågor som många förgäves försökt påtala för regionstyret. Där framgår det att flera av de vårdval som gjort Stockholm till ett nationellt föredöme vad gäller tillgänglighet för patienter ska begränsas och i flera fall avvecklas.

Patienter med läkarbedömda gynekologiska besvär, svår allergi eller behov av rehabilitering är några av de som framöver inte kan räkna med dagens tillgängliga vård. Medborgarnas ”överkonsumtion” av vårdbesök, operationer och behandlingar ska bort, enligt styret. Mer vård ska flytta in på de redan pressade akutsjukhusen, där väntetiderna är långa, tillgängligheten låg och bristen på vårdplatser ett omtalat problem. Styret vill genom omställningsplanen åstadkomma en resursförskjutning från de med ”enkla” behov till patienter med mer omfattande behov. I ett akut skede ska vården givetvis prioritera den som just varit med om en trafikolycka – men den måste också räcka till den som efter en förlossning lider av urininkontinens.

Ingen ledande politiker från styret har tidigare velat besvara de brännande frågorna: Vilka patientgrupper ska få hålla till godo med en sämre tillgänglighet? Vilka konstaterade vårdbehov ska stå tillbaka? Nu vet vi mer. ”Överkonsumenterna” är kvinnor som behöver klimakterierådgivning, de med svår allergi, patienter med neurologiska sjukdomar eller människor i behov av rehabilitering.

Den omvälvande omställningsplanen röstas igenom inom ett par veckor, helt utan att föregås av det som borde varit bärande beståndsdelar i arbetet: En gedigen konsekvensanalys och dialog. Ansvarsfullt genomförda reformer kräver att risker och effekter utreds och noga analyseras. Det är en grundläggande och fundamental del av det politiska arbetet. Här fattar regionstyret ett beslut som får stor påverkan på stockholmarna – utan att reflektera över konsekvenserna. En så viktig fråga som sjukvården i Sveriges största region förtjänar bättre

Det finns nu en överhängande risk för växande vårdköer inom flera vanliga specialistområden. Tillstånd som försämrar livskvaliteten och möjligheten att arbeta och som kräver en behandling, operation eller annan åtgärd. Tillstånd som vi är övertygade om att Stockholms invånare förväntar sig att få avhjälpta inom vårdgarantins gränser. Därutöver finns flera allvarliga risker som en genomarbetad konsekvensanalys hade tagit i beaktning:

• Förvärrad vårdplatsbrist och överbeläggningar. När akutsjukhusen förväntas göra alltmer ökar pressen ytterligare på medarbetarna. Socialstyrelsen konstaterade nyligen att en viktig åtgärd för att skapa en hållbar bemanning av vårdplatser på akutsjukhusen är att mer kan göras i den öppna specialistvården och i hemmet.
• Förvärrad kompetensbrist när medarbetarna perspektiv inte tas tillvara. Sjukvården brottas med bemanningsproblem. Att minska mångfalden av vårdgivare innebär inte per automatik att medarbetarna – som aktivt sökt sig till en annan arbetsgivare – flyttar med.
• Sämre krisberedskap i en mindre robust organisation. Utflyttningen av vård från akutsjukhusen till mindre och effektiva specialistkliniker har bidragit till att minska sårbarheten i sjukvårdssystemet. Fler vårdgivare kan därmed avlasta i händelse av allvarlig samhällsstörning, vilket pandemin blev ett bevis på.
• Högre kostnader och lägre effektivitet. Privata vårdgivare har med effektiva arbetssätt och nya metoder bidragit till att kapa vårdköer och öka tillgängligheten för patienteter och sänka kostnaderna per genomförd behandling. En studie som Sirona gjort på uppdrag av Vårdföretagarna visar exempelvis att privata vårdgivare inom samtliga undersökta behandlingar står för stora kostnadsbesparingar utan att göra avkall på kvaliteten. De uppskattade besparingarna i omställningsplanen motsvarar ett par promille av regionens totala budget för hälso- och sjukvård.
• Maktförskjutning – från patienter till politiker. Genom experimenterande med patienternas egenmakt minskar patienternas inflytande över sin vårdsituation. Den lagstadgade vårdgarantin riskerar att i lägre utsträckning respekteras av de styrande politikerna – i en tid då nära 200 000 svenskar väntat längre än dess bortre tidsgräns. På sikt kan det urholka förtroendet för den offentligfinansierade vården.

Det borde inte behövas, men vi uppmanar de styrande i Region Stockholm och andra regioner: Fatta inte beslut utan att noggrant utreda konsekvenserna för patienterna. De problem som finns i hälso- och sjukvården med ojämlikhet, köer och ekonomiska svårigheter går att lösa. Med ett effektivt resursnyttjande kan fler få den vård de behöver och har rätt till. Vårdföretagarnas medlemsföretag är redo att ta ett stort ansvar för att det ska bli verklighet. Men det kräver politisk vilja – inte ideologisk motvilja.

Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna

Karin Elinder, näringspolitisk expert sjukvård Vårdföretagarna