Oppositionen går samman i stöttning av fler vårdplatser i Helsingborg

- I grunden beror vårdplatsbristen på att regionen är för dåliga arbetsgivare, att personalen helt enkelt inte orkar stanna kvar eller vill jobba på lasarettet, säger Ingrid Mattiasson Saarinen, Vänsterpartiets representant i sjukhusstyrelse Helsingborg.  Samtidigt har det tidigare tagits aktiva politiska beslut: att dra ner på antalet vårdplatser. Nu vill vi se till att man istället aktivt tänker tvärt om: förutom att förbättra arbetsmiljön, vad mer krävs för att vi ska kunna öppna upp fler?

Oppositionen vill att sjukhusstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur 30-40 nya vårdplatser ska kunna öppnas upp i Helsingborg, utöver de som är planerade idag. Uppdraget ska innehålla en kostnadsberäkning och en konsekvensbeskrivning.

I dagsläget ligger prognosen för årets budgetutgång på minus 472 mkr – ett stort problem för verksamheten. Vänsterpartiet har tidigare kritiserat styret för att ha infört svältbudgetar på de skånska sjukhusen.

Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning av vårdplatsbehovet i Sverige. Slutsatsen var att det behövs fler somatiska slutenvårdsplatser för att minska överbeläggningarna i akutsjukvården, och bedömningen ger att Region Skåne i nuläget behöver ytterligare 400 vårdplatser. 

Initiativet kommer att behandlas på kommande möte med nämnden.

Vad är innebär vårdplatsbrist?

• En vårdplats är den säng på en avdelning där det finns utbildad personal som har omvårdnadsuppdrag knuten till sängplatsen och medicinsk utrustning som täcker de behov som kan uppstå.
• Olika vårdplatser täcker olika behov på olika avdelningar, anpassade efter de patienter som är tänkta att vistas där.
• När det inte finns tillräckligt med vårdplatser uppstår det som kallas överbeläggning
• Region Skåne har till följd av vårdplatsbrist en mycket hög överbeläggning: På Helsingborgs lasarett var det i maj 2023 23,7 antal överbeläggningar på hundra disponibla vårdplatser, att jämföra med rikets 6,5 av hundra. 
• Forskning visar att överbeläggningar på sjukhus tydligt ökar belastningen på akutmottagningarna och att en hög arbetsbelastning hos personalen ger en statistisk överdödlighet motsvarande 6 dödsfall per 100 000 besök (i Region Stockholm).
• ”Crowding” på akuten, det vill säga en situation där patienter som formellt är inlagda på avdelning men saknar fysisk plats och därför får stanna kvar på akutmottagningen, är också förknippat med stora risker. Det bidrar till högre patientmortalitet, hårdare medicinska prioriteringar med lägre inläggningsgrad, omdirigering av arbetstid från sjukvård till vårdplatsletande, fler återbesök med ytterligare belastning på akuten, längre vistelsetider på sjukhus samt etisk stress och frustration hos berörd personal.