– Det finns en stor mismatch i utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden när det gäller gröna kompetenser. Och det kommer bli ännu mer kännbart framåt. Naturvetenskap måste göras tillgängligt och intressant för fler, och tidigare i livet, säger Petra Malm, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Suget efter gröna kompetenser har ökat kraftigt det senaste decenniet. Det visar fackförbundet Naturvetarnas analys av över fem miljoner jobbannonser publicerade i Arbetsförmedlingens databas Historiska jobb under åren 2014–2022.

Databasen täcker drygt 50 procent av alla jobbannonser på svensk arbetsmarknad och ger en tydlig indikation på arbetsgivarnas förändrade behov av kompetens. I genomsnitt ökade antalet jobbannonser som efterfrågar grön kompetens med 33 procent per år, vilket är tre gånger så snabbt jämfört med samtliga jobb på arbetsmarknaden.

– Ett exempel är efterfrågan på kompetenser som listas inom exempelvis ”klimatexpert”, ”hållbar energi” samt ”utsläppsrätter” i annonserna. Dessa, samt ytterligare några titlar, har ökat med nära 530 procent under de senaste åtta åren. Särskilt märkbar är ökningen inom energisektorn när det gäller rådgivning och strategiska roller, säger Petra Malm.

Och samtidigt som efterfrågan växer, förblir antalet examinerade inom dessa områden relativt konstant. Vidare visar både internationella studier och Skolverkets data på ett minskande intresse för naturvetenskapliga och tekniska ämnen bland ungdomar. Det minskade intresset kan leda till ett ännu större framtida utbudsgap.

Dessutom är utbildningsnivån och andelen forskarutbildade låg i miljöbranschen. Detta är problematiskt, eftersom klimat- och miljöfrågor är komplexa och beslut som fattas behöver grunda sig på fakta och vetenskap.

– Naturvetare spelar en viktig roll i den gröna omställningen och kommer att behövas i ännu större utsträckning i framtiden. Utan rätt kompetens kommer Sverige att halka efter inom innovation och utveckling, säger Petra Malm.