120 miljoner till svensk hjärnforskning men behovet är större

I år har 423 forskningsprojekt ansökt om pengar. 95 ansökningar har beviljats. 

— Varje år tvingas vi tyvärr säga nej till många högt kvalificerade forskningsprojekt. Pengarna räcker helt enkelt inte till. Denna gång har vi dessutom fått rekordmånga ansökningar om forskningsbidrag, så vi måste prioritera ovanligt hårt. Vilka upptäckter riskerar vi därmed att missa? Med bättre resurser hade vi inte behövt undra, säger Peter Thelin, stiftelsens ordförande. 

I år får 14 forskare treårsbidrag, 40 får ta emot tvåårsbidrag och 41 får bidrag i ett års tid. Årets utdelning går till forskningsprojekt inom bland annat Alzheimers sjukdom, ALS, Parkinson, depression, multipel skleros och beroendesjukdomar. Det är sjukdomar som drabbar hundratusentals svenskar, och långt många fler anhöriga.

— Trots svårare ekonomiska tider finns en stor generositet bland privatpersoner och företag i Sverige. Det är fantastiskt att vi kan dela ut 120 miljoner kronor till livsviktig hjärnforskning. Forskning om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få bättre behandlingar, träffsäkrare diagnostik och ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får stiftelsens forskningsbidrag. 

Så här fördelades de 95 projekten på Sveriges lärosäten: 

• Karolinska Institutet:  44 st., totalt 65 569 300 SEK.
• Lunds universitet:  15 st., 14 800 000 SEK.
• Uppsala universitet:  14 st., 15 477 300 SEK.
• Göteborgs universitet:  6 st., 5 000 000 SEK.
• Linköpings universitet:  6 st., 7 600 000 SEK.
• Umeå universitet:  5 st., 7 000 000 SEK.
• Stockholms universitet: 3 st., 2 400 000 kr SEK.
• Kungliga Tekniska Högskolan: 2 st., 2 200 000 SEK.

Här kan du se vilka forskningsprojekt som fått stöd