Enskilda åtgärder i skogen kan öka kolsänkan med upp till 10 miljoner ton koldioxid per år
17.8.2023 08:05:18 CEST | Skogsstyrelsen | Pressmeddelande
Med åtgärder i skogen går det att öka kolsänkan med mellan 2 och 10 miljoner ton koldioxid per år. Det visar en analys som Skogsstyrelsen gjort över hur enskilda åtgärder påverkar nettoupptaget i skogen, till exempel minskad avverkning, höjd lägsta tillåtna ålder för att avverka, minskade betesskador från älg och annat vilt eller ökad kvävegödsling.

Rapporten redovisar beräknad potential hos några enskilda åtgärder för att öka kolsänkan i skogen. Effekten av åtgärderna går inte att summera eftersom de delvis kan beröra samma mark. I analysen har vissa åtgärder genomförts på större arealer än andra vilket också påverkar effekten på kolsänkan: Exempel på åtgärder som ingår i analysen är:
- Minskad avverkning. Om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan öka med knappt 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100.
- Förlängd omloppstid. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt 7 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100. Effekten beror främst på tillfälligt minskad avverkning under tiden fram till år 2050.
- Halvering av viltbetesskador, där älg och andra hjortdjur betat i ungskog, kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 5 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
- Ökad areal kvävegödsling till 150 000 hektar per år (4,5 gånger mer än idag, framför allt i norra Sverige) kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 2 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
- Fördubblad areal naturvårdavsättningar, där skog undantas produktion, bidrar enligt resultaten inte till ökad kolsänka om dagens avverkningsvolym upprätthålls i den brukade skogen.
Analysen bygger på de skogliga konsekvensanalyserna (SKA 22) som Skogsstyrelsen presenterade i höstas. Den omfattar inte åtgärdernas effekt på skogens hela klimatnytta eftersom möjligheterna att ersätta fossila material och bränslen med produkter från skogen inte har beräknats. En minskad avverkning kan innebära att utbudet av träråvaror minskar vilket kan leda till en ökad efterfråga på fossila råvaror eller en ökad import av träråvaror från andra länder. Utsläpp av koldioxid kan därmed flyttas till andra länder eller andra sektorer.
Hyggesfritt indikerar ingen påverkan
Resultaten indikerar också att en ökad användning av hyggesfritt skogsbruk (genom selektiv avverkning och luckhuggning) till en fjärdedel av skogen inte har någon betydande påverkan på kolsänkan. Analyserna indikerar samtidigt att en ökning av arealen som föryngras med lövträd (3 gånger högre andel) kan påverka kolsänkan negativt.
– Det här visar tydligt att skogliga åtgärder kan ha stor betydelse för att fortsätta binda koldioxid i skogen och bidra till att uppnå klimatmålen. Detta är särskilt viktigt i ett föränderligt klimat som ökar risken för kolförluster i skogen, säger klimatspecialist Giuliana Zanchi, Skogsstyrelsen.
Risker för skador
Risken för skador på skogen ökar i framtiden på grund av klimatförändringarna. Åtgärder som ökar kolsänkan leder till ett ökat virkesförråd vilket generellt ökar risken för skador. Däremot kan en del av åtgärderna ovan leda till mer varierade skogar eller ett mer varierat skogslandskap (till exempel ökad andel lövträd) vilket kan minska risken för skador.
Mer information:
Giuliana Zanchi, klimatspecialist, Skogsstyrelsen, 079-098 7604, giuliana.zanchi@skogsstyrelsen.se
Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen, 090-15 83 18, johan.wester@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Mer fakta
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) uppgick till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, exklusive markanvändningssektorn.
Det totala nettoupptaget av växthusgaser inom hela markanvändningssektorn (LULUCF) var knappt 42 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021. Då uppgick nettoupptaget i levande biomassa i träd samt död ved och träprodukter till 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den senare uppgiften är relevant att jämföra de redovisade modellresultaten med.
Analysen har genomförts med samma modeller som i de Skogliga konsekvensanalyserna som redovisades 2022 (SKA 22). Effekten har beräknats för var och en av åtgärderna med utgångspunkt från hur skogen sköts idag. De kolpooler som ingår är biomassa i träd, död ved samt träprodukter, men inte markkol.
Länkar
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Ny insekt upptäckt på Gotland – kan ha spridits med ved6.7.2026 08:12:19 CEST | Pressmeddelande
En ny skalbagge har upptäckts på Gotland. Det är den större almsplintborren som nu är väl spridd på ön vilket sannolikt ökar risken för spridning av almsjukan som just nu härjar där. Sannolikt har insekten förts över med ved som tagits med från fastlandet, något man bör vara försiktig med. Samtidigt fortsätter Skogsstyrelsen bekämpningsarbetet mot almsjukan som planerat.
Skogsstyrelsen avvecklar kontoret i Arvika24.6.2026 08:23:37 CEST | Pressmeddelande
Skogsstyrelsen har beslutat att lägga ned kontoret i Arvika under 2027. Tre medarbetare berörs som istället erbjuds plats på andra kontor i Värmland. Beslutet är en del i det nationella arbetet med att få ett mer effektivt och ändamålsenligt kontorsnät.
Ekolog från Skåne släpper bok om fruktade granbarkborren3.6.2026 09:02:05 CEST | Pressmeddelande
Den är bara drygt 4 millimeter lång, men dödade granar värda tiotals miljarder kronor i spåren av den torra sommaren 2018. Nu ger Skogsstyrelsen ut den ultimata guiden om granbarkborren, en av våra mest fruktade och kända insekter. Boken är den första i sitt slag i Sverige och är skriven av ekologen och jägmästaren Gunnar Isacsson, boende utanför Kristianstad, med mer än en halvt sekels erfarenhet av skalbaggen.
Ny bok breddar bilden av den fruktade granbarkborren3.6.2026 08:17:28 CEST | Pressmeddelande
Den är bara drygt 4 millimeter lång, men dödade granar värda tiotals miljarder kronor i spåren av den torra sommaren 2018. Nu ger Skogsstyrelsen ut den ultimata guiden om granbarkborren, en av våra mest fruktade och kända insekter. Boken är den första i sitt slag i Sverige och är skriven av ekologen och jägmästaren Gunnar Isacsson med mer än en halvt sekels erfarenhet av skalbaggen.
Varför dör Gotlands tallar? Skogsträff ska guida skogsägarna1.6.2026 11:48:39 CEST | Pressmeddelande
Varför dör allt fler tallar på Gotland? Och hur kan skogsägarna agera för att hejda massdöden? På senare år har Skogsstyrelsen kunnat se att skogar med unga tallar mår allt sämre och torkan är en viktig orsak. Nu bjuder Skogsstyrelsen in skogsägare till två träffar, 4 och 5 juni, för att berätta om hoten mot tallen och vad skogsägare och andra yrkesverksamma kan göra.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum