Ökad kunskap – ytterligare kliv mot en mer jämlik idrott

I samverkan med Statistiska centralbyrån har Riksidrottsförbundet analyserat bakgrundsdata i det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) för att förstå skillnader i deltagande utifrån ålder, kön, geografi, socioekonomi samt om individen har en svensk eller utländsk bakgrund.

− Idrottens arbete mot en mer jämlik idrott är en del av det pågående förändringsarbetet och tack vare ytterligare specificerat underlag per förbund kan de olika idrotterna få stöd i det fortsatta arbetet framåt. Även RF-SISU distrikt har stor hjälp av underlagen i dialogerna med kommuner. Genom samverkan och med ökad kunskap kan vi få fler i rörelse och ge fler barn och ungdomar en meningsfull fritid, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Resultaten visar, likt tidigare undersökningar, att idrottsrörelsen inte når alla barn och ungdomar i lika stor utsträckning. Idrotten har en överrepresentation av barn födda i Sverige och inom socioekonomiskt välmående områden. Idrottsrörelsen liknar därmed samhället i stort.

− Forskningen visar att människors förutsättningar kopplat till boende och livssituation många gånger återspeglas i skolresultat, utbildningsnivå, möjligheter på arbetsmarknaden, hälsa och levnadsvanor. Idrottsrörelsen blir ett av många sammanhang där förutsättningar och sammanhang har betydelse. Resultaten visar att fler insatser behövs för att skapa en mer jämlik idrott vilket i sig är ett viktigt steg mot en mer jämlik hälsa, möten över gränser och meningsfull fritid för fler. Idrottsrörelsen har ett viktigt arbete framför sig som kräver tålamod, långsiktighet och prioriteringar, säger Karl-Erik Nilsson.

Resultat i korthet

• Nästan 1 miljon barn och ungdomar deltar årligen i föreningsidrotten.
  • Flest deltagare har idrotten vid 8–12 års ålder
• Idrottsrörelsen når något fler pojkar än flickor
  • Pojkar tränar också oftare än flickor
• Flest träningstimmar har barn och ungdomar mellan 13–17 år
• Idrottsrörelsen når alla målgrupper i samhället, men i olika utsträckning
  • Idrottsrörelsen har svårare att nå barn och ungdomar i socioekonomiskt svagare områden
  • Idrottsrörelsen når fler barn och ungdomar med svensk bakgrund
  • Föräldrar till föreningsaktiva barn och ungdomar har i genomsnitt en högre utbildningsnivå och inkomst
• Det är vanligare att män tränar barn och ungdomar
  • Men fler unga ledare (13–20 år) är kvinnor

Idrottsklivet

Idrottsklivet är en satsning som möjliggörs genom medel från regeringen för att skapa en meningsfull fritid för fler barn och unga och stärka idrottsrörelsens närvaro i de områden som Polismyndigheten benämner som utsatta. Regeringen tillför ett årligt stöd på 100 miljoner under treårsperiod till idrottsrörelsen.

Kort om metoden

Analysen bygger på lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). Varje utövare (7–25 år) och ledare som deltog i minst en LOK-stödsaktivitet under 2021 räknas här som aktiva. Den aktiva individen kopplas sedan samman med bakgrundsdata försedd av SCB. RF tar sedan del av de aggregerade resultaten som visar aktiva barn och ungdomar utifrån olika bakgrundsvariabler såsom geografi, bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Resultaten är framtagna på aggregerad nivå för att ingen enskild person ska identifieras.

För mer information kontakta 

Anna Setzman
Press- kommunikationschef Riksidrottsförbundet 
070-564 52 16