Parlamentet antar ny lag som ska stärka EU:s halvledarindustri

Den nya lagen syftar till att skapa en fördelaktig miljö för investeringar i halvledare inom EU. Detta ska göras genom att påskynda tillståndsförfaranden och erkänna halvledarteknikens kritiska betydelse genom en så kallad ”stadga om största nationella betydelse”. För att stimulera innovation väntas små och medelstora företag också få ökat stöd, särskilt inom halvledardesign.

Lagen ska stödja projekt som ökar EU:s försörjningstrygghet genom att locka till sig investeringar och bygga upp produktionskapacitet. Under förhandlingarna med EU:s medlemsländer i rådet säkrade ledamöterna 3,3 miljarder euro för forskning och innovation som har koppling till halvledare. Ett nätverk med kompetenscentra ska byggas upp för att åtgärda EU:s kompetensbrist och locka nya talanger till forskning, design och produktion.

Krishanteringsmekanism för att hantera försörjningsproblem

En krishanteringsmekanism ska inrättas som EU-kommissionen kan använda för att bedöma risker som uppstår i EU:s försörjning av halvledare. Indikatorer för att tidigt identifiera problem i medlemsländerna ska kunna användas för att utlösa en EU-omfattande varning för halvledarbrist.

Mekanismen ska göra det möjligt för EU-kommissionen att genomföra nödåtgärder som att prioritera en produktleverans som särskilt påverkas av halvledarbrist eller att genomföra gemensamma inköp för medlemsländerna. I förhandlingarna förbättrade ledamöterna systemet ytterligare genom att införa ett kartläggningsverktyg som ska hjälpa till att identifiera eventuella flaskhalsar i försörjningen. Dessa åtgärder kommer att vara en sista utväg i händelse av en kris inom halvledarsektorn.

Parlamentet stödde också bestämmelser om att stärka det internationella samarbetet med strategiska partner och om immateriella rättigheter för att garantera konkurrensfördelar och säkra EU:s försörjning.

Citat

Föredragande Dan Nica (S&D, Rumänien) sade: ”Med halvledarförordningen vill vi stärka EU:s ställning på den globala marknaden för halvledare och åtgärda de sårbarheter i leveranskedjorna som pandemin medförde. Vi vill ha mer inflytande och vi vill vara ledande. Därför har vi säkrat 3,3 miljarder euro för forskning och innovation. Vår målsättning är att öka den tekniska kapaciteten och att genomföra åtgärder för att bekämpa potentiella brister. EU är redo att möta framtida utmaningar inom halvledarindustrin och prioriterar strategiskt oberoende, säkerhet och ett gynnsamt företagsklimat.”

Nästa steg

Lagen antogs med 587 röster för, 10 röster emot och 38 nedlagda röster. Den måste härnäst godkännas av EU:s medlemsländer i ministerrådet för att kunna träda i kraft.

Bakgrund

En undersökning från Europaparlamentet visar att EU:s andel av den globala produktionskapaciteten för halvledare är lägre än 10 procent. Lagförslaget syftar till att öka kapaciteten till 20 procent. En annan del av parlamentets analys från 2022 lyfter fram att pandemin avslöjade långvariga sårbarheter i globala försörjningskedjor. Där utgör bristen på halvledare ett konkret exempel som visar vad som står på spel i framtiden. Bristen på halvledare inom EU ledde under pandemin till stigande konsumentpriser och höga kostnader för industrin, vilket har bromsat Europas återhämtning.

Konferensen om Europas framtid

Med förordningen om halvledare svarar ledamöterna på ett antal medborgarförslag som finns med i slutsatserna från konferensen om Europas framtid. Lagen om halvledare tar upp förslag 11(5) genom att främja utbyggnaden av europeisk teknik som ett starkt alternativ till utländsk teknik. Den nya lagen svarar också mot behovet av försörjningstrygghet och förbättrad tillverkning i EU, vilket beskrivs i förslag 12(12). Halvledarförordningen upprepar också synpunkterna i förslagen 17(3) och 17(7) och förespråkar stärkta försörjningskedjor i EU genom strategiska investeringar och ökat samarbete mellan medlemsländerna för att hantera risker i försörjningskedjorna. Med över 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar fastställer lagen åtgärder för att proaktivt hantera och snabbt reagera på framtida störningar i försörjningskedjan.