Nya immunterapier mot lymfom inger hopp
– För lymfom går utvecklingen snabbt framåt. Vi har betydligt fler behandlingar i arsenalen nu än för bara fem-tio år sedan. Det gäller framför allt skräddarsydd immunterapi. Sedan i januari är CAR-T-celler godkänt för patienter med återfall i mantelcellslymfom. Vi har redan behandlat ett antal patienter med bra resultat, säger Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi och expert på cancerprecisionsmedicin, Akademiska sjukhuset.
– Utvecklingen är oerhört positiv eftersom mer än hälften av patienterna får återfall. Behandlingen innebär att man har chans att få bort lymfomet. Det finns dock fortfarande en risk att sjukdomen kommer tillbaka, men förhoppningsvis tar det lång tid. För vissa lymfom kan man även bota sjukdomen helt med CAR T- cellsbehandling, fortsätter hon.
Lymfom, eller lymfkörtelcancer, ärolika tumörsjukdomar som börjar i våra vita blodkroppar. Det är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Omkring 2 000 personer får diagnosen varje år. Cancern orsakas av att vita blodkroppar i lymfsystemet (lymfocyter) har blivit cancerceller som kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen. Vanliga symtom är förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, aptitlöshet, viktminskning utan orsak och nattliga svettningar.
Det finns cirka 65 olika lymfom som lite förenklat delas in i: Hodgkins lymfom, som oftast ger symtom på grund av förstorade lymfknutor och är det vanligaste lymfomet hos unga. Non-Hodgkins lymfom (aggressiva och indolenta). Exempel på aggressiva lymfom är storcelliga B-cellslymfom och de flesta T-cellslymfomen. Exempel på indolenta lymfom är follikulärt lymfom.
– Lymfom är väldigt olika. Somliga är aggressiva och snabbväxande, medan andra växer väldigt långsamt. Detta gör att chansen att bli botad varierar mycket mellan olika lymfomtyper, berättar Ingrid Glimelius.
Car-T-cellsbehandling vid mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom utgår från en typ av vita blodkroppar (grupp B-lymfocyter) som bildas i benmärgen och normalt finns i lymfkörteln. Sjukdomen är relativt ovanlig och drabbar knappt 100 personer i Sverige varje år. För CAR-T-cellsbehandling måste man vara tillräckligt stark och frisk eftersom behandlingen kan ge vissa biverkningar. Den kan först ges efter två tidigare behandlingar när sjukdomen trots detta kommit tillbaka. Man måste även tidigare ha testat nya tabletter för sjukdomen (så kallade tyrosinkinashämmare) för att få CAR-T celler.
CAR-T-cellsbehandling inleds med förbehandling, då patienten får t ex cytostatika, strålning eller tabletter med tyrosinkinashämmare - målriktade läkemedel som verkar genom att sakta ner eller stoppa tillväxten av tumören.
Därefter renar man fram ett slags immunceller, kallade T-celler, från patientens eget blod. Cellerna skickas sedan till laboratorium där de förses med en ny gen som gör att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller. Därefter odlas cellerna under tre till fem veckor, så att de blir fler. Innan de återförs får patienten en tre dagars förbehandling med cytostatika för att kroppen inte ska angripa T cellerna.
Flera studier på bispecifika antikroppar
Parallellt pågår studier med så kallade bispecifika antikroppar mot flertalet B-cellslymfom, även dessa ges framför allt vid återfall i sjukdomen och är en form av immunterapi. Studierna leds av olika läkemedelsbolag och pågår samtidigt i mer än 15 länder i världen, bland annat vid flera svenska universitetssjukhus.
– Antikropparna har två ”ändar” där den ena binder till tumörcellerna och den andra till våra egna T-celler. Man drar immuncellen närmare tumörcellen, ungefär som en magnet som klistrar ihop dem, så att kroppens eget immunförsvar kan hjälpa till att ta död på cancercellen, förklarar hon.
Behandlingen ges med regelbundna intervaller via spruta eller dropp en gång i veckan, i stället för en stor intensiv dos som är fallet med CAR-T celler.
– Vår förhoppning är att behandlingen kan göra att fler överlever och lever längre trots att man kan ha fått flera återfall av sitt lymfom. Likaså att behandlingen även kan ges till äldre och skörare patienter. På längre sikt ska vi testa om bispecifika antikroppar även kan ges som första behandling vid lymfom, exempelvis i kombination med cytostatika, avrundar Ingrid Glimelius.
För mer information/intervju, kontakta:
Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
ingrid.glimelius@igp.uu.se
070-225 39 12
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum