Life science-branschen behöver fler servicetekniker

Uppsala har en lång tradition av life science och biotech. De två universiteten och näringslivet har givit grogrund för innovation och utveckling. Under senare år har branschen expanderat kraftigt och förväntas fortsätta så. Stora internationella bolag samsas idag med mindre bolag och små startups. Marknaden är global.

- Enbart Uppsalas privata life science-bolag omsätter årligen 42 miljarder kronor och sysselsätter fler än 6 300 personer. Det utgör 2 procent av svensk varuexport. Alltså kan man säga att det som är bra för life science i Uppsala är också bra för Sverige, säger Erik Allard, projektledare vid STUNS, Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle. 

Ett oroande problem är dock tillgången till arbetskraft i själva produktionsledet. Det råder bland annat brist på servicetekniker för att hantera all teknisk utrustning och konkurrensen om personal är stor inom branschen.

- Kampen om kompetens är knivskarp, berättar Maria Stockefors, VD vid Riksorganisationen Svenskt Underhåll och påpekar att det finns en tydlig oro bland organisationens medlemmar att bristen på anställningsbara drift- och servicetekniker ska leda till begränsningar av tillväxt och konkurrenskraft.

I Uppsala finns ett par eftergymnasiala yrkesutbildningar som förser branschen med arbetskraft, men det är långt ifrån tillräckligt. Till hösten satsar därför Myndigheten för yrkeshögskola på en helt ny 2-årig YH-utbildning till servicetekniker specialiserad på life science, just i Uppsala. Utbildningens innehåll har skräddarsytts utifrån branschens behov av kompetens. Bakom utbildningen står 25 företag och organisationer i samverkan med Folkuniversitetet.