Nytt forskningsprojekt ska göra det lättare att fastställa dödstidpunkt

Projektet har beviljats forskningsmedel från Vetenskapsrådet för tre år och kommer att genomföras i form av en retrospektiv studie av alla liknande fall som passerat rättsmedicin i Sverige under perioden 2010-2023.

Ansvarig projektledare är Clara Alfsdotter, till vardags forensisk arkeolog och rättsantropolog på NFC men som nu kommer tillbaka till rättsmedicin där hon tidigare varit gästforskare.

Deltar från Rättsmedicinalverket gör även rättsläkare Anja Petaros från rättsmedicinska enheten i Linköping. Därutöver ingår professorn i marinekologi Lars-Anders Hansson vid Lunds universitet samt Anna Kjellström, docent i osteologi vid Stockholms universitet.

- Syftet är att generera ny kunskap om hur människokroppen bryts ner i olika utomhusmiljöer under påverkan av det svenska klimatet. Kunskapen är viktig för att förstå när en individ har avlidit, vad som har hänt i anslutning till och efter döden, samt vilken typ av kvarlevor som Polisen bör leta efter vid sökinsatser efter personer som förväntas anträffas avlidna, förklarar Clara Alfsdotter.

Mänsklig nedbrytning kommer att studeras i fyra olika utomhusscenarion: när avliden anträffats på marken, hängandes, begraven, eller i vatten. Materialet som analyseras består av data från Rättsmedicinalverket som inkluderar obduktions- och polisprotokoll samt foton, liksom klimatdata från SMHI.

- Det finns internationell forskning om mänsklig nedbrytning i relation till dödstillfälle men den har visat sig vara platsspecifik och där det saknas data för vårt svenska klimat. Den förstudie som vi gjorde 2021 visar att vi utifrån denna typ av analys kan omarbeta existerande metoder för att passa en svensk kontext. Med det sistnämnda kan vi ge ny kunskap om nedbrytningsprocesser som är unika för Sverige, fortsätter Anja Petaros.