Uppföljning på distans av CPAP-behandling vid sömnapné ger likvärdig följsamhet som vid besök

– Vår hypotes var att telemedicin (fjärrövervakning) skulle möjliggöra effektivare stöd och insatser i rätt tid om en patient får problem med behandlingen hemma, alternativt behöver mer intensivt stöd. Men följsamheten var i princip likvärdig mellan grupperna som antingen fick CPAP uppföljt på traditionellt sätt, med mottagningsbesök, eller uppföljning med telemonitorering, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studierna.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Det är den vanligaste formen av sömnrelaterad andningsstörning och innebär upprepade episoder av korta andningsuppehåll under sömnen, så kallade apnéer. Orsaken är att den övre luftvägen är helt eller delvis blockerad. Återkommande korta uppvaknanden gör att sömnen störs vilket ofta leder till besvärande dagsömnighet och sämre livskvalitet.  Andningshjälp med CPAP är en vanlig behandling som ges för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Att forskarna valt att studera nya telemedicinska arbetssätt hänger samman med att dagens teknik möjliggör övervakning av CPAP-tryck, luftläckage och behandlingseffekt. Användningstid och överföring av dessa uppgifter kan ske till patientens vårdgivare på daglig basis.

Forskarna undersökte vilka faktorer som hade en negativ inverkan på följsamheten. Det som påverkade mest var, enligt Jenny Theorell-Haglöw, torrhet i halsen, ökat antal uppvaknanden och problem med att andas ut vid behandling. Personer med dessa besvär använde CPAP kortare tid jämfört övriga. De kunde också se att rökning påverkade CPAP-användandet negativt.

– Det är positivt att veta att uppföljning på distans fungerar, att ett telemedicinskt arbetssätt ger likvärdig följsamhet som vid mottagningsbesök. Att rökning påverkar följsamhet stärker oss i övertygelsen att det är viktigt att arbeta med livsstilsfaktorer i denna patientgrupp, framhåller hon och fortsätter:

– Telemedicinsk uppföljning ger utökade möjligheter att organisera vården för dessa patienter. Studien pekar dock vikten av att kunna hjälpa till och motverka/åtgärda eventuellt uppkomna biverkningar oavsett vilket sätt patienterna följs upp på.

I studierna utgick forskarna från en randomiserad kontrollerad studie där man undersökte ett telemedicinskt arbetssätt vid CPAP-behandling av obstruktiv sömnapné. Syftet var att undersöka om telemonitorering (uppföljning på distans) kunde minska tiden personalen och patienterna lägger på uppföljning och utvärdering efter CPAP-utprovning.

De studerade även hälsoekonomiska effekter vid införandet av telemonitorering.

– Totalt sett var kostnaderna lägre för patientgruppen som följdes upp via telemonitorering jämfört med kontrollgruppen. Samtidigt var patienterna lika nöjda med vården i de två grupperna. Slutsatsen är att uppföljning med telemonitorering är kostnadseffektivt samtidigt som patienterna förefaller nöjda med den vård de får. Eftersom allt fler drabbas av obstruktiv sömnapné, ökar också behovet av vård och uppföljning för denna patientgrupp. Att visa att ett telemedicinskt arbetssätt är kostnadseffektivt ger utökade möjlighet i hur man kan organisera vården för dessa patienter, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.

Länk till vetenskaplig artikel i Journal of clinical sleep medicine//

Länk till artikel i Journal of Clinical Sleep Medicine (JCSM)

För mer information/intervju om studierna, kontakta:
Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömn- och andningscentrum/lung- och allergimottagningen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 02 42, e-post: jenny.theorell.haglov@akademiska.se

FAKTA: Sömnapné och andningshjälp

• Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är en folkhälsosjukdom som dagtid orsakar flera symtom såsom sömnighet, försämrad kognition och minne och minskad funktionsförmåga och livskvalitet.
• Obehandlad är sömnapné kopplat till flera negativa hälsoeffekter, inte minst kardiovaskulära och metabola sjukdomar, men också säkerhetsaspekter relaterade till motorfordonsolyckor.
• Andningshjälp med CPAP (continuous positive airway pressure) ges för att förebygga kardiovaskulär sjukdom. CPAP är en maskin som skapar ett övertryck för att hålla andningsvägarna öppna och underlätta syresättning av blodet. Det vanliga är att lufttrycket ligger mellan 4-20 mbar.

FAKTA: Studiernas upplägg

• Pågick 2017-2019 vid sömnapnémottagningen (lung- och allergikliniken), Akademiska Sjukhuset.
• Patienter fick information och erbjöds deltagande i studien i samband med kallelse till utprovning av CPAP. Utprovningen skedde gruppvis med cirka sex deltagare per grupp. De patienter som accepterade att delta i studien fick svara på frågeformulär om sinnesstämning, livskvalité, patienttillfredsställelse efter utprovningen samt förväntningar på behandlingen.
• Patienterna lottades in i studien; varannan utprovningsgrupp fick uppföljning med telemonitorering och varannan grupp fick uppföljning på sedvanligt sätt genom mottagningsbesök efter cirka två veckor och utgjorde därmed kontrollgrupp.
• Patienterna som följdes upp med telemonitorering fick ett uppföljande telefonsamtal cirka två-fem dagar efter utprovningstillfället. Data om följsamhet till behandlingen avlästes ur CPAP:en eller via telemonitorering.
• Beroende på hur väl behandlingen fungerade och om behandling behövde justeras eller biverkningar eller problem åtgärdas skedde fortsatta uppföljningar (distans eller med besök på CPAP-mottagningen) tills en tillräckligt god behandlingseffekt uppnåtts.
• Utprovningen ansågs klar då en tillräckligt god behandlingseffekt uppnåtts. Vid det avslutande besöket/telefonsamtalet ombads patienterna i både studie- och kontrollgruppen att fylla i ett frågeformulär angående patienttillfredsställelse/patientnöjdhet.