Körkort och tolerans är viktiga för nyanländas jobb inom lantbruk
Stora grupper immigranter leder till nya utmaningar på arbetsmarknaden. Nyanlända uppmuntras ofta att söka jobb, och inom lantbrukssektorn är behoven stora. En ny studie från Högskolan i Halmstad visar de möjligheter och utmaningar som såväl jobbsökande, arbetsgivare som arbetsförmedlare står inför. Ett par viktiga framgångsfaktorer är språk och körkort.
![](/data/images/public/1723832/3363764/d82a7657-02ce-4507-a43b-dd73334422ad-w_720.jpg)
Ovanligt många flyktingar kom till Sverige under 2015. I samband med det drev forskare vid Högskolan i Halmstad ett projekt och gjorde en studie för att ge gruppen flyktingar större och snabbare chans att få jobb. Gapet är överlag stort mellan inrikes och utrikes föddas anställningsgrad. Inte minst i gruppen med utomeuropeisk bakgrund är fler arbetslösa. Samtidigt har Sverige i jämförelse med andra EU-länder den mest optimala policyn för arbetsmarknadsintegration, mätt med Migrant Integration Policy Index (MIPEX). Som en del av forskningsstudien – i samarbete med Arbetsförmedlingen och Hushållningssällskapet Halland – ordnade forskarna ”matchmaking” mellan lantbrukare och nyanlända arbetssökande.
– Att förstå hur processen med matchning på arbetsmarknaden går till är ett bra avstamp för att se ingångarna och framför allt hindren som behöver övervinnas, säger Henrik Barth, docent i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad.
Före, under och efter jobbmatchningen intervjuade forskarna både jobbsökande och arbetsgivare inom lantbruk samt arbetsförmedlare.
– Man skulle kunna tro att bidragsstödet skulle vara den stora moroten till att inleda en anställning, men det visade sig att lantbrukarna som vi träffade engagerade sig av mer humanitära skäl. Av de lantbrukare som kontaktades visade hälften intresse för att bidra i samband med flyktingkrisen. ”Vi vill hjälpa till” sa lantbrukarna.
Stort engagemang
Det som kan skapa svårigheter med att anställa en nyanländ person, påpekar Henrik Barth, är att lantbrukare är vana vid att rekrytera familjemedlemmar och nära släktingar:
– Det märks i samtalen som vi haft där frågor och engagemang sträcker sig långt utanför själva anställningsprocessen. Det är väldigt positivt och värmande att lantbrukarna vill ta ett stort ansvar när flyktingar kommer till Sverige. Helheten är viktig för lantbrukaren, vilket gör att processen att anställa ibland blir längre än vad som är planerat.
Studien visar att för arbetssökande är körkort, språkkunskaper och kulturell förståelse särskilt viktiga.
– Körkort behövs för att kunna ta sig runt på landsbygden. Språk är viktigt överlag, men inom lantbruket är det särskilt viktigt för att skapa en säker arbetsmiljö. För att de kulturella ”krockarna” ska kunna undvikas krävs tolerans, tålamod och anpassningsbarhet – av alla inblandade i processen, säger Henrik Barth.
Okunskap skapar osäkerhet
Ghazal Zalkat, doktorand i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, påpekar att det är svårt för nyanlända att hitta till jobben. Okunskap skapar osäkerhet hos alla parter i anställningsprocessen.
– Arbetsförmedlingen har svårt att utvärdera de nyanländas erfarenheter och kompetenser. Det är enklare om det finns en formell utbildning som den nyanlände har med sig som till exempel agronom eller liknande, säger hon och fortsätter:
– Arbetsförmedlingen har begränsad erfarenhet av odling och lantbrukare. Det behövs istället mentorer som inledningsvis kan hjälpa till med introduktionen på arbetsplatsen.
Ghazal Zalkat menar också att, även om viljan att hjälpa till är stor bland lantbrukarna, så underlättar det för den enskilda företagaren att anställa om det är klart och tydligt vilka anställningsformer som finns.
– Enklare administration och tydlig information sänker tröskeln till att anställa en ny person som inte har kunskap om svenskt lantbruk, säger Ghazal Zalkat.
Extrem situation
Kritiken mot myndigheterna är ibland hård, konstaterar Henrik Barth.
– Det var en extrem situation under 2015, även för Arbetsförmedlingen. För individen är det en påfrestning och ibland en frustration när det tar tid med att identifiera lämpliga arbetsmöjligheter. Med forskningsprojektet vill vi bidra med ökad kunskap om hur integration kan effektiviseras.
PLOUTOS är ett annat integrationsprojektet som Henrik Barth och Ghazal Zalkat driver i dag och det går ut på att öka individens kunskap om grundläggande finansiella tjänster.
– Förstår du hur finansiella transaktioner och tjänster går till och vilka krav som ställs vid investeringar som du önskar göra kan du planera för framtida satsningar. En tydlig målbild är en viktig drivkraft. Det är först när man ser vägen framför sig som det går att börja vandra på den, säger Henrik Barth.
Mer om forskningen
Målsättningen med studien var att utveckla förståelsen för mångfald som en viktig konkurrensfördel vad gäller hållbarhet, lönsamhet, trivsel och hälsa inom halländska lantbruk.
Intervjuer gjordes med 100 personer, 83 inom lantbruk, 11 jobbsökande och 4 arbetsförmedlare från offentlig och privat sektor.
Forskarna tog fram en matchningsmodell för en effektivare och snabbare process för nyanlända personer att hitta till rätt jobb och få anställning i Sverige, med särskilt fokus på lantbruket. Den så kallade LMM-modellen (Labour Market Matching Model) fokuserar på kritiska aspekter före, under och efter jobbmatchningsprocessen.
Modellen presteras i forskarnas artikel.
Nyckelord
Kontakter
Henrik BarthDocent
Tel:070-660 61 86henrik.barth@hh.seGhazal ZalkatDoktorand i innovationsvetenskap
ghazal.zalkat@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder
Länkar
- Läs mer om forskningen i Nordic journal of working life studies: Harder Than You Think – Immigrant Labor Market Integration in Agricultural Sector
- Forskning vid Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
- Projektet PLOUTOS
- PLOUTOS: Vardags- och affärsekonomi – ett sätt att bli en del av samhället
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Digitala verktyg hjälper kvinnliga flyktingföretagare att undvika diskriminering13.6.2024 08:04:21 CEST | Pressmeddelande
Färsk forskning från Högskolan i Halmstad visar att kvinnliga företagare med invandrarbakgrund använder digitala verktyg för att undvika diskriminering. Studien visar också att flyktingar som driver företag i Tyskland känner mer motivation än de i Sverige. I sin avhandling om invandrarföretagande kartlägger Ghazal Zalkat invandrares syn på entreprenörskapets möjligheter och utmaningar.
Hundratusentals kronor i stipendier till Högskolans studenter7.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under Högskolan i Halmstads avslutningsvecka förra veckan delades många stipendier och utmärkelser ut till lärosätets kreativa och innovativa avgångstudenter. Det sammanlagda värdet på stipendierna är drygt 750 000 kronor.
Årets alumn: Från Halmstadsstudent till tekniktopp i USA31.5.2024 08:31:18 CEST | Pressmeddelande
Christian Gyrling får i dag utmärkelsen Årets alumn vid Högskolan i Halmstad. Den tidigare dataingenjörsstudenten har gjort en imponerande karriär inom spelindustrin. Han har arbetat med framgångsrika spel som Uncharted och The Last of Us. I dag är han mjukvaruingenjör på Meta, där han jobbar med Metas tredje värld Horizon.
Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen29.5.2024 08:26:41 CEST | Pressmeddelande
Polare eller befälhavare? Mellanchefer tar på sig båda rollerna och har ofta en komplicerad situation genom att vara just mellan medarbetarna och ledningen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad om mellanchefer i offentlig verksamhet visar att positionen kan leda till en känsla av alienation, stress och ständig press att passa in.
Forskare vid Högskolan i Halmstad tar upp kampen mot invasiva främmande arter28.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Tina D’Hertefeldt, universitetslektor i naturvårdsbiologi vid Högskolan i Halmstad, utvecklar innovativa metoder för att bekämpa arter som hotar Sveriges ekosystem. – Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald, säger Tina D’Hertefeldt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum