Utöver att en anmälningsplikt för regionanställda kan stå i strid med barnkonventionen, sekretesslagstiftning och hälso- och sjukvårdslagen finns stora risker för liv och hälsa. Människor som lever som papperslösa i Sverige kan på grund av rädsla komma att avstå från att söka nödvändig vård och

riskera sin hälsa och i värsta fall sitt liv. Gravida, våldsutsatta kvinnor och barn kan komma att undvika att söka vård. Anmälningsplikten kommer i konflikt med den lagstadgade principen angående alla människors rätt till vård som inte kan anstå. Om människor avstår från att söka vård för smittsamma sjukdomar kan dessutom andra påverkas.

I tilläggsdirektivet till ”Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet” som regeringen och Sverigedemokraterna presenterade 31 augusti framgår det att ”vissa situationer [kan] behöva undantas från informationsplikten”. Det framgår emellertid även att utredaren inte ”på förhand [ska] utesluta några verksamheter från informationsplikten”. Vi understryker vikten av att inte bara särskilda situationer eller sjukvårdspersonal utan att samtliga professioner inom regionen undantas från anmälningsplikten. Annars skapas rättsosäkerhet och osäkerhet hos invånare, medarbetare och chefer.

I stället för att belasta redan hårt trängda yrkesgrupper med krav som går emot grundläggande etiska principer bör regeringen och Sverigedemokraterna tillföra de resurser som krävs för att rädda sjukvården.

Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd (S) 

Christine Lorne, primärvårdsregionråd (C)

Sandra Ivanovic Rubin, ordförande i psykiatriutskottet (MP)

Jonas Lindberg, regionråd (V)