Saneringen är klar och rören på plats – snart får Västerås världens största energilager

Det handlar om ett 300 000 kubikmeter stort bergrum som ursprungligen byggdes för att vara beredskapslager för eldningsolja 5 i början av 1970-talet, under kalla kriget.

– Det görs nu om till ett stort energilager som av allt att döma kommer att bli världens största, säger Magnus Eriksson, affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.

– Bergrummet kommer fungera som en jättelik underjordisk termos. Här kan Mälarenergi lagra hela 13 GWh fjärrvärme. Det i sin tur möjliggör ökad elproduktion i Västerås, även när utetemperaturen är låg – samtidigt som vi minskar behovet av fossileldade reservanläggningar.

Vatten fylls på vid årsskiftet
Oljesaneringen, som blev mer omfattande än planerat, var klar i maj 2023. Därefter kunde rör och andra driftkomponenter installeras i de tre skepp som bergrummet består av. De senaste veckorna har ingångarna till de tre skeppen gjutits igen, ett efter ett. Bergrummet är återigen tillslutet och förseglat. Just nu installeras de rör och pumpar som finns utanför de tre igenpluggade ingångarna.

Uppfyllnad av vatten i bergrummet kommer påbörjas vid årsskiftet och beräknas vara klar under våren 2024. Därefter kommer vattnet värmas upp fortlöpande och till sommaren ska bergrummet vara i full drift.

Internationell media bevakar satsningen
– Just nu skapar vi industrihistoria. Vi återanvänder en befintlig byggnation, vars syfte gått ur tiden, och skapar en historisk hållbarhetssatsning som redan gjort avtryck bland forskare, i energibranschen och hos nationell och internationell media. Fram till september 2023 hade bergrummet hittills beskrivits i cirka 15 internationella nyhetsartiklar, bland annat BBC. Sedan dess har även den internationella nyhetsbyrån AFP rapporterat om Västerås blivande energilager, vilket innebär att det omskrivs i en rad olika länder världen över – exempelvis USA, Kanada, Frankrike, Sydafrika, Vietnam, Filippinerna och Italien.

– Det är fantastiskt roligt, spännande och utmanande. Energilagret är en viktig del av det vi på Mälarenergi kallar Resan mot noll – att uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Djupt nere i underjorden bygger vi förutsättningar för en bättre värld till kommande generationer. Jag kan inte tänka mig något större.

Bergrummet – så funkar det

• Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås producerar energi som används till både fjärrvärme och el. Behovet av fjärrvärme är lägre under sommarhalvåret och högre under vintern, varför produktionen är lägre under sommaren. Trots detta, får Mälarenergi ändå ett överskott på värme under sommaren som, fram till nu, har kylts bort. I och med energilagret i bergrummet, kan det överskottet istället tas tillvara och lagras.
• Bergrummet kommer att fungera som en jättelik termos med fjärrvärme. Vid fullt nyttjande kan det 300 000 kubikmeter stora energilagret ge ett tillskott på 13 GWh fjärrvärme. Det är tillräckligt för att förse Västerås fjärrvärmekunder med värme upp till 2 veckor beroende på utetemperatur.
• Det innebär i sin tur att Västerås får förutsättningar för fortsatt hög elproduktion även när det är iskall vinter. Vid riktigt kalla temperaturer med stort behov av värme, har kraftvärmeverket tidigare ibland behövt styra om produktionen så att fjärrvärmen prioriteras på bekostnad av elproduktionen. Här kommer energilagrets buffert att göra skillnad. Tack vare ”termosen” under jord, kan Mälarenergi ha en fortsatt hög elproduktion även när det är kallt.
• Bergrummet kommer inte bara möjliggöra ökad elproduktion i Västerås, utan också innebära minskade utsläpp. Projektet är en viktig del i Mälarenergis arbete med att uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Vid vinter och kyla har Mälarenergis fossilfria basproduktion av fjärrvärme emellanåt haft svårt att klara av värmebehovet. Äldre reservpannor, som drivs av fossila bränslen, har då ibland behövts sättas in. Med lagringen i bergrummet kommer de fossila pannorna inte längre behövas. Mälarenergi får en jämnare och mer optimerad produktion och utsläppen av koldioxid beräknas minska med 1 600 ton.
• Projektet har tilldelats 15 miljoner kronor i bidrag från Klimatklivet (Naturvårdsverket).