Bör Sverige anamma Tysklands näringspolitik för att stärka konkurrenskraften i elintensiv industri?

Tillväxtanalys har granskat förutsättningarna för elintensiv industri i Sverige och Tyskland. Båda länderna har idag en konkurrenskraftig elintensiv industri, men har valt olika vägar när det gäller näringspolitik och energisystem. En utmärkande skillnad är att Tyskland, som är Sveriges viktigaste handelspartner, valt ett komplext paket med olika undantag och specialregler som används för att skydda industrin och hantera relativt höga elpriser. Sverige har istället valt att satsa på generella skatteundantag, elcertifikat och subventioner. Rapportens centrala fråga är om Sverige bör kopiera åtminstone delar av de insatser som tycks ha fungerat i Tyskland?

–Vår analys visar att det inte finns några övertygande skäl att anamma den tyska modellen. Att införa den skulle innebära att vi ”backar in i framtiden”. Istället bör vi fokusera på att förbättra vårt nuvarande system. Målet bör vara att göra det mer transparent, effektivt och ändamålsenligt, säger Simon Falck.

I rapporten lämnas flera näringspoliska förslag, däribland att Sverige bör verka för frihandel med el samt avskaffa energiskatter på el och bränsle.

Tillväxtanalys har flera studier på gång som ska bidra till förståelsen för elintensiva industriers villkor och utmaningar, och hur dessa kan adresseras i relaterat policyarbete.

Rapporten är framtagen på uppdrag av Tillväxtanalys och är skriven av Bengt Kriström, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Runar Brännlund, professor emeritus vid Umeå Universitet, och Christopher Böhringer, professor vid Oldenburg Universitet i Tyskland. William Blombäck, mastersstudent vid Umeå Universitet har medverkat.

Rapporten presenteras vid en digital presentation idag, 15/9, klockan 10.00. Läs mer på tillvaxtanalys.se