Unikt forskningsprojekt ska identifiera de mest hållbara åtgärderna för att klara extremregn

Ungefär 70 procent av alla vattenskador sker under sommarmånaderna, då det förekommer många intensiva regn som är svåra att förutse. Väderrelaterade vattenskador är också den största kostnaden för norska försäkringbolag de senaste tio åren. Många urbana miljöer och kustnära samhällen är extra sårbara för översvämningar från vattendrag och intensiv nederbörd.

Syftet med projektet ”Klimatanpassning för hållbar försäkring” är att är identifiera hållbara åtgärder som kan förebygga skador orsakade av extremregn och skyfall.

– Det är första gången man tittar så här konkret på faktiska åtgärder mot skador efter extrem nederbörd, som också sätts in i ett större klimatsammanhang. Vi behöver ta fram fakta om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva för privatpersoner och bostadsrättsföreningar, men också ur ett större och längre perspektiv, där vi ser på klimatpåverkan och utsläpp över tid, säger, Sofie Waage Skjeflo, projektledare på CICERO.

Ännu mer konkreta råd

För Ifs del handlar det om att kunna ge ännu bättre och forskningsbaserade råd till kunderna. Målgruppen är husägare och bostadsrättsföreningar, som står inför utmaningen att rusta sig mot naturskador i form av skyfall.

– Forskningen visar tydligt att riskerna för extrema väderhändelser, exempelvis skyfall, ökar i ett förändrat klimat. Detta i sin tur ökar risken för skador på byggnader och hus. Vi tror att ökad samverkan och kunskapsdelning mellan olika aktörer kommer vara helt centralt för att samhällets klimatanpassningsarbete ska vara framgångsrikt. Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till faktiskt genomförande. Förhoppningen är att vi med hjälp av det här projektet ska kunna ge ännu mer konkreta råd till våra kunder och bidra till ett effektivt klimatanpassningsarbete i Sverige och Norge, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på If.

En del av projektet är att identifiera vilka åtgärder som skyddar mot skador av extrem nederbörd, det kan vara allt från enskilda husägares insatser i form av backventiler och dränering, men också riktat mot exempelvis bostadsrättsföreningar där bland annat blågröna lösningar ingår, då grön infrastruktur bidrar till att hantera höga vattenflöden.

Andra konkreta åtgärder som kan komma att ingå i studien är växtbeklädda tak som binder vatten och olika typer av växtbäddar.

– Dränering och avrinning är centrala frågor, men det kan finnas nya sätt att involvera natur och rekreation för att vattnet ska ha någonstans att ta vägen. Asfalterade ytor utan avrinning är en riskfaktor, och vi ser att tätbebyggda områden och städer är extra utsatta, säger Sofie Waage Skjeflo, projektledare på Cicero.

Projektet kommer att pågå i ett år, och resultaten presenteras 2024 i en rapport med nya rekommendationer och slutsatser för den mest hållbara klimatanpassningen som husägare och bostadsrättföreningar kan göra.  

Proaktivt och preventivt fokus

Projektet kommer med hjälp av livscykelanalys bedöma klimatanpassningsåtgärder utifrån deras inverkan på utsläpp av växthusgaser samt utifrån ett privatekonomiskt perspektiv.

– Klimatförändringarna kommer innebära stora påfrestningar på samhället. Vi kommer oundvikligen leva med vädersituationer som kommer att skada och förstöra egendom i större utsträckning framöver. Detta innebär att vi måste gör allt för att hindra och motverka skador, samtidigt som alla aktörer – både försäkringstagare och försäkringsgivare – måste arbeta proaktivt och preventivt för att minimera och optimera hur vi använder resurser för att åtgärda skador och förluster. Det här projektet kommer att utveckla metoder och verktyg för att systematiskt använda livscykelanalysstrategier för att lyckas att hushålla och bevara gemensamma resurser, med fokus på att minimera klimatpåverkan på planerade genomförda åtgärder, säger Johan Holmqvist, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.