Idrottssatsningar saknas i budgeten

Statistik från Riksidrottsförbundet visar att var fjärde idrottsförening är i stort behov av fler tider att idrotta på och nästan lika många föreningar tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av brist på tid och plats.

− Det är egentligen en enkel ekvation, utan en plats att vara på ingen idrott. Finns det inte en inomhushall blir det inte handboll eller innebandy. Finns det inga tennisbanor blir det ingen tennis. Behoven är trängande och den kommunala ekonomin är pressad. Här måste staten ta ett större ansvar och inrätta en statlig anläggningsfond så att vi tillsammans, staten, kommuner och idrottsrörelsen, vågar tänka nytt och bygga innovativa och hållbara anläggningar, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

När regeringen i dag presenterade sitt förslag till budget för 2024 var anslagen till idrottsrörelsen oförändrade, trots samhällsutmaningar som ökat stillasittande och växande hälsoklyftor. Det finns ett gediget forskningsunderlag som visar den positiva påverkan på både fysiskt och psykiskt välmående som fysisk aktivitet har.

− En stark och självständig idrottsrörelse är en förutsättning för att samhällsvärden ska skapas, för att idrotten ska kunna vara en motor för folkhälsa, inkludering och för att skapa en meningsfull fritid för barn och unga. Men det krävs också resurser. Ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen är helt centralt för att bedriva och utveckla den verksamhet som finns i idrottsföreningar runt om i landet. Med mer resurser skulle idrottsrörelsen också kunna göra mer, säger Karl-Erik Nilsson.

Sedan tidigare har regeringen aviserat en ökning av Spelinspektionens anslag för att utöka arbetet mot olaglig spelverksamhet och matchfixning. Anslagen är även ett steg mot att uppfylla kraven för Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott, den så kallade Macolinkonventionen mot matchfixning.

− Riksidrottsförbundet och flera specialidrottsförbund har arbetat mot matchfixning under lång tid. Det är välkommet att regeringen vill stärka statens arbete mot ett av de största hoten mot idrotten, Karl-Erik Nilsson.

Regeringen föreslår också neddragningar på folkbildningsområdet. Idrottsrörelsens studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, är Sveriges största studieförbund och finns i alla landets 290 kommuner. Varje dag möter SISU medlemmar i idrottsföreningar och bidrar med kompetens, stöd och inspiration utifrån föreningens och dess medlemmars förutsättningar och behov.

− Sverige har en lång tradition av folkrörelser och folkbildning. I ett demokratiskt och öppet samhälle är folkbildningen en väsentlig beståndsdel, särskilt i en tid där lärande, möten och samtal medmänniskor emellan blir allt viktigare. Att dra ned på stödet till folkbildningen när det kanske egentligen behövs som allra mest är anmärkningsvärt, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet.