Skola och utbildning tillförs cirka 5,5 miljarder kronor i regeringens höstbudget. Sveriges Lärares beräkningar visar att staten och kommunerna totalt hade behövt skjuta till 28 miljarder för att möta kostnadsökningarna, stoppa nuvarande nedskärningar och kompensera för tidigare besparingar. Väldigt lite talar för att kommunerna kommer att kunna skjuta till det som saknas på egen hand. 

– Skolan var underfinansierad redan före lågkonjunkturen, och nu är marginalerna obefintliga. Det är en ohållbar situation som riskerar att leda till att fler lämnar skolans yrken och att fler elever slås ut. Att hänvisa till inflationstrycket duger inte – att satsa på skola och utbildning är att rusta Sverige för framtiden, säger Åsa Fahlén.  

Sveriges Lärares rapport ”Döden för svenska skolan” visar att åtta av tio lärare tror att nedskärningarna kommer att leda till att färre elever når kunskapsmålen. Det är framför allt de generella statsbidragens andel av budgeten som hade behövt vara större för att vända utvecklingen. 

– Riktade bidrag låser kommunerna vid satsningar som de kanske varken kan eller vågar göra i ett läge där det faktiskt råder kris. På sikt behöver hela finansieringen reformeras, men nu vilar ett tungt ansvar på kommunerna att göra det rätta, nämligen prioritera barn, elever och lärare, säger Åsa Fahlén. 

5,5 miljarder – så har vi räknat: 

Staten skjuter till 7 miljarder till kommunerna i ökade generella statsbidrag, vilket schablonmässigt innebär cirka 2,8 miljarder till utbildningsområdet i kommunerna. Därutöver läggs 1,2 miljarder riktade till grundskolan samt knappt 1,5 miljarder riktade till yrkesvux och SFI-undervisning.