En stram budget, med några ljusglimtar

Förbundsordförande Eva Eriksson kommenterar:

Ökade anslag till kommuner och regioner, samt enskilda satsningarna till vård, omsorg och folkhälsa:

– Tillskotten till primärvården och för att korta vårdköerna är bra. Men det räcker inte. Vi menar att det behövs en mer långsiktig och uthållig ambition för att säkra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och kompetensförsörjning, säger Eva Eriksson, och fortsätter:.

– Vi välkomnar ökade statsbidrag till välfärden, men de är inte tillräckliga denna gång. Ekonomiska tillskott är viktiga, men också annat krävs för att vi seniorer ska ha en tillgänglig välfärd av god kvalitet. Kommuner och regioner måste ta sitt ansvar – prioritera vård och omsorg om äldre samt upphöra med att använda äldreomsorgen som en budgetregulator.

– Vi ser fördelar med regeringens inriktning på sektorsbidrag och färre riktade statsbidrag. Medlen kan då stanna i till exempel äldreomsorgen och statlig detaljstyrning minskas. En kommun får möjlighet att utifrån sina enskilda behov stimulera delar av sin äldreomsorg, medan grannkommunen fokuserar på andra delar. Detta ligger i linje med det Hemtjänstindex som SPF Seniorerna tagit fram med stöd av Allmänna arvsfonden, där fokus ligger på att peka ut var i hemtjänsten satsningar gör störst effekt. 

– Det är positivt att stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre fortsätter. Likaså att regeringen aviserar om bidrag till forskning om äldre.

– Att regeringen fortsätter satsningen på kompetensstärkning av äldreomsorgens personal, Äldreomsorgslyftet, är efterlängtat och bra. Anställda som har påbörjat utbildning kan nu avsluta den och fler kan ta del av kompetenslyftet. Samtidigt finns ett stort behov av kompetensutveckling inom äldreomsorgen, det är därför viktigt att man ser till att medlen verkligen kommer till användning i alla kommuner.

– Avslutningsvis är det negativt att det samlade statliga stödet till äldreomsorgen minskar med 1,8 miljarder under nästa år, bland annat då tillfälliga anslag avslutas. Men med tanke på prognoser på ett ökande antal äldre med behov av insatser från äldreomsorgen är detta fel väg att gå, framhåller Eva Eriksson

Seniorers ekonomi:

– Skattelättnader för pensionärer är en rättvisefråga, det är därför välkommet att när skatten sänks på lön sänks den också på pension. Mot bakgrund av de kraftigt ökande priserna i samhället är skattelättnaden dock ett mindre tillskott, det handlar om runt 200 kronor lägre skatt per månad under 2024 för en genomsnittlig pensionär.

– Det är välkommet att äldre födda 1957 kan se framemot en återbetalning nästa år av den högre skatt de betalar under år 2023. Samt att födda 1959 inte ska hamna i samma skatteknipa år 2026. Rätt skall vara rätt. Vi kommer att under hösten följa detaljerna i förslagen noga.

Två satsningar som saknas – ambitioner för pensionssystemet och vaccinationsprogram för äldre:

– För seniorers ekonomi är det avgörande att pensionerna förstärks för alla och att det lönar sig bättre att ha arbetat, och då krävs en renovering av pensionssystemet – inte skattejusteringar. Vi saknar både en ambitionshöjning för pensionssystemet och insikten om att hela systemet behöver ses över, vilket även Pensionsmyndigheten har påpekat.

– I budgeten för 2024 saknas ett nationellt äldrevaccinationsprogram mot influensa, pneumokocker, bältros och RS-virus. Det skulle ha betydande positiva effekter för seniorers hälsa och på sikt också för samhällsekonomin och belastningen på vården. Tyvärr missar regeringen chansen att motverka orättvisan i att plånbok och den region man bor i försvårar seniorers möjlighet till vaccinering.