Vad kan vi lära av Danmark? Hyresgästföreningen släpper rapport om den danska bostadspolitiken

- Det är många likheter mellan våra länder, men också många skillnader. I Danmark råder marknadshyror i nyproducerade fastigheter, det är ingen reavinstskatt vid försäljning av bostäder men däremot en rejäl fastighetsskatt på det ägda boendet, reformer som många ekonomer förespråkat i Sverige. Ändå tampas danskarna med varianter på samma grundproblem som här, nämligen att det är brist på bra bostäder till rimliga kostnader, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen. 

Rapporten Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Danmark är den senaste delen i Hyresgästföreningens serie om andra länders bostadspolitik. Trots att dansk och svensk bostadspolitik delar vissa grundläggande likheter finns det också stora skillnader: sedan början av 90-talet är det i Danmark möjligt att ta ut marknadshyror i nyproduktion, allmännyttan utgörs av privata kooperativ, och det läggs i Danmark betydligt mer pengar på bostadspolitik än i Sverige. 

Införandet av marknadshyror ledde till höga hyror, inte en bostadsmarknad i balans 

Den danska modellen för hyressättning är ett lapptäcke av olika principer. Den kanske största skillnaden från Sverige är att det sedan början av 90-talet är möjligt att ta ut marknadshyror i nyproduktion.  Sett till hela landet är hyran ungefär 36 procent högre i bostäder tagna i bruk efter införandet av marknadshyror år 1992. I Köpenhamn är skillnaden så mycket som 50 procent. 

- Införandet av marknadshyror har resulterat i kraftigt höjda hyror samtidigt som det inte fått bostadsmarknaden att hamna i balans. Jämfört med Sverige och andra EU-länder lägger danskar väldigt mycket pengar på boende och andelen med ohållbara boendekostnader är mycket hög säger Martin Hofverberg. 

En stark allmännytta med över 560 000 bostäder 

En sjättedel av den danska befolkningen bor i det allmännyttiga beståndet. Den danska allmännyttan är inte kommunägd, utan består av privata och icke-vinstdrivande kooperativa föreningar. Föreningarna har ett stort socialt ansvar, får finansiellt stöd från det offentliga för nyproduktion och det finns stödsystem för dem att kunna bygga även i områden där hyresnivåerna annars hade blivit för höga för målgruppen. Systemet med föreningsägda bostäder har lett till mindre politisk påverkan för utförsäljningar men har med sitt icke-vinstdrivande intresse och frånvaro av en stark ägare också saknat incitament för utbyggnad.  

- Den danska kooperativa allmännyttan visar att det finns intressanta modeller bortom social-housing eller ren marknadslogik. Allmännyttans andel av bostadsmarknaden har varit stabil över tid, vilket beror på att det knappts sålts eller omvandlats några bostäder, samtidigt som det finns ett system på plats för finansiering av nyproduktion, säger Olof Karlsson, utredare och författare till rapporten Vad kan vi lära av Danmark 

Lägger mer pengar på bostadspolitiken och mer nationell inblandning i markpolitiken 

Danmark lägger –precis som Norge och Finland – mer pengar på bostadspolitiken än Sverige. De olika stöden med syfte att stimulera utbud och efterfrågan på den danska bostadsmarknaden uppgick år 2021 till knappt 1,5 procent av BNP, efter att ha sjunkit kontinuerligt sedan 2010. Samma år la Sverige under 1 procent av BNP. I markpolitiken är det precis som i Sverige kommunerna som är nyckelaktörer, däremot är statens roll mycket mer framträdande.  

- Att staten lägger relativt mycket pengar på bostadsfrågan och är inblandade i markpolitiken tyder på hög ambitionsnivå och en förståelse för att bostadspolitiken måste få kosta. Samtidigt är en för stor del av medlen kopplade till ränteavdraget, vilket gjort danskarna till ett av världens mest skuldsatta folk, säger Olof Karlsson. 

Hyresgästföreningens landrapporter: 
Sverige har mycket att lära av de bostadspolitiken i andra länder. Hyresgästföreningens rapport Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Danmark är den senaste i en serie där det tidigare publicerats rapporter om norsk och finsk bostadspolitik.