Personalens frihet ökar vårdens kvalitet
Under pandemin granskades äldrevården noga av media. Inte sällan upplevde personalen närmast vårdtagarna att de fick skulden för brister och fel som uppdagades. Politikernas svar efter granskningarna har ofta varit fler riktlinjer och en ökad styrning av personalens arbete – vilket gör det svårare att individanpassa vård och omsorg efter de äldres behov. Det menar forskare vid KTH som undersökt hur vården av äldre i hemmet kan förbättras.
– Det behövs en kulturförändring med ökad tillit till personalen. De vill ha större frihet att fatta beslut ute på plats hos de äldre för att kunna ge vård efter individuella behov, säger KTH-forskaren Magnus Eneberg, som genomfört undersökningen med stöd av metoder från tjänste- och systemisk design.
Han arbetar vid avdelningen Produkt- och tjänstedesign vid KTH och har i en rapport studerat hur vård och omsorg av äldre i hemmet fungerar i praktiken, med exempel från verksamheter i södra Stockholm.
– Att personalens handlingsutrymme minskar leder i förlängningen till en sämre vårdkvalitet. Det finns en press i att personalen ska dokumentera alla besök och vad de gör hos vårdtagarna. Detta leder till en ökad administration och inte sällan en känsla av att vara övervakad.
Medarbetarna inom vård- och omsorgsorganisationerna har haft en viktig roll i forskningsprojektet. De har utbildats inom tjänstedesignmetoden, genomfört observationer och intervjuer inom varandras organisationer, och deltagit i workshops för både analys och förändringsarbete.
Forskarnas slutsats är att de inblandade aktörerna – hemsjukvård, hemtjänst och rehabiliteringsteam – behöver öka samverkan i syfte att upprätthålla en god vårdkvalitet.
Flera problemområden har undersökts. I ett av dem – hur verksamheten ska styras och utvärderas – kan goda intentioner få motsatt verkan, visar studien. När äldrevården granskades under pandemin upplevde inte sällan personalen närmast vårdtagarna att de fick bära hundhuvudet för brister och fel som uppdagades, påpekar Magnus Eneberg.
Kritiken skapade en rädsla för att begå nya fel och verksamheter stramades åt genom detaljerade riktlinjer. Men det har inte varit till gagn för omsorgen, menar forskarna.
Forskarna lyfter fram att en ökad samverkan mellan sjukvård, hemtjänst och rehab-personal är kvalitetsdrivande. Det kan handla om att delegera arbetsuppgifter och att överföra kunskap över professionsgränser.
– Att man pratar med varandra över organisations- och professionsgränser helt enkelt, både om hur man ska lösa specifika uppgifter i den dagliga omvårdnaden och om mer långsiktiga frågor som kan vara att ha bättre uppsikt över de äldres hälsotillstånd.
Syftet med en integrering av vårdinsatserna är att kunna sätta patientens behov i centrum.
– Det leder också till att arbetstillfredsställelsen ökar. Medarbetarnas motivation och drivkraft stärks genom att man samarbetar, lär av varandra och utvecklar ny kunskap tillsammans. Det är allmänt känt att ökad samverkan är positivt. Vår forskning fokuserar på att identifiera vad som förhindrar samarbetet och gemensamma utvecklings- och innovationsprojekt.
Nästa steg inom forskningen är titta på konkreta lösningar. Bland annat vill forskarna undersöka hur man kan utveckla de individuella planer som tas fram när en patient skrivs ut från sjukhus och som beskriver hur den fortsatta omvårdnaden i hemmet ska se ut och samordnas av vårdgivarna.
– Det har inte funkat så som det är tänkt. Nu vill vi driva detta framåt i samarbete med de inblandade aktörerna.
Ett annat område handlar om att minska ofrivillig ensamhet och passivitet.
– Flera organisationer har visat intresse för ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt kring dessa frågor, dels de som deltog i det tidigare projektet, men även Riksidrottsförbundet och ett brädspelsföretag.
För mer information, kontakta Magnus Eneberg på 08 - 790 78 15 eller meneberg@kth.se.
Faktaruta: Forskningen i korthet
• Forskningsprojektet heter "Säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö"
och utforskar social hållbarhet och innovation inom välfärdssektorn.
• Forskarna företräder nya tillvägagångssätt och metoder för att förstå en transformation av hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemet. Metoderna och verktygen kommer från fälten tjänstedesign och systemisk design.
• Målsättningen har varit att fånga medarbetares erfarenheter och behov. Metoderna är användarcentrerade och oftast skapas nya insikter och lösningar genom samskapande.
• Resultaten från projektet är tänkta att stödja en framtida utveckling av organisatoriska lösningar, nya arbetssätt och utvecklingen av digitala kommunikationslösningar.
Kontakter
Peter Ardell
Tel:08 - 790 69 60press@kth.seKTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.
KTH:s fem campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta
Följ KTH
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från KTH
Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan16.4.2024 15:55:35 CEST | Pressmeddelande
Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället.
AI skyddar elnätet mot obalans skapad av elbilar och förnybar energi28.2.2024 14:15:52 CET | Pressmeddelande
Elektrifieringen av samhället sker i allt högre utsträckning med hjälp av föränderliga energikällor som sol och vind. För att förhindra strömavbrott har KTH-forskare utvecklat AI-algoritmer som ska reagera snabbt när nätets spänningsbalans är hotad.
Sveriges nya cybercampus invigt7.2.2024 14:52:31 CET | Pressmeddelande
Behovet av ökad cybersäkerhet växer dag för dag. Regeringen satsar nu drygt 100 miljoner kronor de kommande åren på Cybercampus Sverige som idag invigts på KTH. Syftet med satsningen är att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet. Vid invigningen deltog utbildningsministern Mats Persson och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.
Låg kontorsnärvaro har långtgående effekt för organisationer18.1.2024 11:20:14 CET | Pressmeddelande
En ny studie som undersökt kontorsarbetandet efter pandemin visar på stora skillnader hur mycket de anställda idag befinner sig på sina arbetsplatser. Hälften av organisationerna i studien når exempelvis inte upp till 40 procents närvaro, en siffra som är mycket lägre än vad organisationernas närvaropolicy tillåter. Detta kan påverka organisationen och deras arbetet negativt, enligt KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson, ansvarig för studien.
Ett chip med insulinproducerande celler i ögat ska hålla diabetes i schack18.10.2023 12:37:02 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid diabetes typ 1 och 2.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum