Koranbränning i rätten för första gången – Civil Rights Defenders positiva

Händelser av hatpropaganda i en större kontext

Muslimer utgör en utsatt minoritetsgrupp i Sverige, och i dag växer islamofobin. Såväl Diskrimineringsombudsmannen som Brottsförebyggande rådet har larmat om att antalet hatbrott och islamofobiska diskrimineringsärenden ökar kraftigt. Civil Rights Defenders har tidigare argumenterat för att Sverige i frågan om koranbränningar bör tillämpa den hatbrottslagstiftning som redan finns och som ligger i linje med de internationella konventioner vi har åtagit oss att följa. 

– Den hatbrottslagstiftning som finns är tillräcklig, men polisen och Åklagarmyndigheten tillämpar den alltför snävt. Den behöver tillämpas bredare och sätta händelser av hatpropaganda i en större kontext. För att säkerställa detta kan lagstiftningen behöva förtydligas. Det handlar inte om att ändra lagstiftningen för att fler gärningar än tidigare ska omfattas av bestämmelsen hets mot folkgrupp utan om att den ska tillämpas på rätt sätt där alla relevanta omständigheter analyseras, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Kritik från FN

Förarbeten, praxis från Högsta domstolen och de internationella konventioner Sverige skrivit under gör tydligt att alla relevanta omständigheter ska analyseras vid bedömning om ett uttalande eller handling utgör hets mot folkgrupp eller inte. Där framgår att platsen, tidpunkten, syftet, hur uttalandet framförs, förekomsten av diskriminering mot minoritetsgrupper och att även det ekonomiska, sociala och politiska klimatet som råder vid tidpunkten för uttalandet är faktorer som ska påverka bedömningen. 

– Det är viktigt att lagtexten tydliggörs och beskriver vilka faktorer och omständigheter som ska analyseras vid varje händelse för att åklagare och polis ska ha de verktyg de behöver för att kunna tillämpa hatbrottslagstiftningen så som det är tänkt. Sverige behöver ett starkare skydd mot hatbrott, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.  

Rätten att inte diskrimineras och skyddet mot rasdiskriminering är grundläggande för ett demokratiskt samhälle och Sverige har fått återkommande kritik från bland annat FN, som menar att Sverige behöver bekämpa hatbrott mer effektivt. 

Handling riktad mot människor

– Sverige har en starkt skyddad yttrandefrihet, vilket går i linje med mänskliga rättigheter. Men yttrandefriheten är inte absolut och det finns gränser för vad en person får säga eller uttrycka. En sådan begränsning är hatbrottet hets mot folkgrupp som finns till för att skydda minoritetsgrupper mot hatpropaganda. Med tanke på att muslimer utgör en utsatt minoritetsgrupp i Sverige kan inte koranbränningar här ses som en yttring som vilken annan, utan bör främst ses som en handling riktad mot människor och inte religion, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.  

Förra året polisanmälde Civil Rights Defenders Rasmus Paludan, partiledare för det högerextrema och antimuslimska partiet Stram Kurs, för hets mot folkgrupp efter att Paludan bränt koranen vid ett flertal tillfällen runtom i Sverige. Civil Rights Defenders gjorde då bedömningen att Paludan vid dessa tillfällen överskridit gränsen för vad yttrandefriheten tillåter och gjort sig skyldig till hatbrottet hets mot folkgrupp.  

– Vi hoppas att rättegången i Linköping kan leda till att åtal väcks i flera av de fall där Koranen har bränts i Sverige och där det just nu pågår förundersökning, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.  

Kontakta oss 

Våra juridiska experter finns tillgängliga för kommentarer. Kontakta vår pressjour via press@crd.org eller på telefonnummer +46 (0)76 576 27 62.