Amnestys årsrapport 2022: Situationen för mänskliga rättigheter i Sverige

FN:s klimatpanel har tydligt uttryckt att radikala åtgärder måste till för att minska koldioxidutsläppen. Därför är det oroväckande att Sverige inte gör tillräckligt för att fasa ut användningen av fossila bränslen i ekonomin. Under 2022 infördes dessutom skattesänkningar på bensin och diesel, samtidigt som medel till klimatbudgeten och finansiering av klimatrelaterade internationella samarbeten minskade.

- Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare.

Demonstrationsfriheten sätts på prov
Under 2022 har stater runt om i världen svarat med allt hårdare tag mot människor som fredligt använt sin rätt att protestera och kräva ett mer rättvist och bättre samhälle. Även i Sverige har klimatet hårdnat särskilt mot klimataktivister som krävt att regeringen agerar i det klimatnödläge som vi befinner oss i.

Under 2022 greps och avvisades sex finländska klimataktivister som rest för att delta i en demonstration i Sverige. Gentemot klimataktivister som använder sig av civil olydnad, som aktionen på E4:an, har lagar tillämpats på ett sätt som inte står i proportion till handlingen.

- Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, säger Anna Johansson.

Samers rätt till inflytande måste skyddas
Urfolksrätten är i centrala delar folkrättsligt bindande för Sverige och innebär bland annat att det samiska folket har rätt till fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) i frågor av betydelse för dem. I mars 2022 trädde den nya lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket i kraft. Dessvärre kan Amnesty konstatera att lagen inte når upp till flera krav som FPIC ställer på den svenska staten i relation till samerna, bland annat då lagen inte uttrycker att samisk kunskap och intressen måste vägas in när beslut fattas.

I mars 2022 gav dåvarande regeringen grönt ljus för det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining att bedriva gruvdrift i Gállok, som ligger i samiskt renskötselområde och har stor betydelse för företrädare i det samiska folket. Beslutet togs trots massiv kritik från de drabbade samebyarna och enskilda samer, Sametinget, samt miljö- som rättighetsexperter inom FN, Amnesty och många fler.

- Utöver konsekvenser från kolonisering och sammantagna markintrång påverkas det samiska folket starkt av både uppvärmningen och ett ökat antal planerade markprojekt i klimatomställningen. Regeringen har ett ansvar att se till att samisk kultur kan överleva långsiktigt. Att regeringen ändå gav grönt ljus till en gruva i Gállok, utan att ens väga in samers mänskliga rättigheter i beslutet, är ytterligare en bekräftelse på att urfolksrätten väger mycket lätt i Sverige, säger Anna Johansson.

En ny könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande
1972 var Sverige först i världen med att låta personer ändra sitt juridiska kön. Nu är Sverige dock sist i Norden med att modernisera sin könstillhörighetslag. I Norge, Danmark och Island har man redan i dag självbestämmande som modell för ändring av juridiskt kön och Finland har nyligen fattat beslut om liknande lagstiftning.

2021 presenterade den dåvarande regeringen ett förslag på en ny reformerad könstillhörighetslag där ändring av juridiskt kön skulle kunna ske utan föregående utredning av en persons könsidentitet. I juli 2022 la samma regering fram ett nytt förslag som dock inte levde upp till normer för mänskliga rättigheter eftersom det inte byggde på principen om självbestämmande.

- Det enda rimliga är att Sverige kommer ifatt och följer sina nordiska grannländer. När regering under 2023 presenterar ett nytt förslag på reformerad könstillhörighetslag förväntar sig Amnesty att det fullt ut uppfyller transpersoners mänskliga rättigheter och är baserat på rätten till självbestämmande vid ändring av juridiskt kön, säger Anna Johansson.


Hela årsrapporten finns tillgänglig här