Amnestys årsrapport 2022: Omvärldens respons på Rysslands invasion av Ukraina visar på ett internationellt system som inte klarar av att hantera globala kriser

• Det internationella samfundets har misslyckats att samverka för att konsekvent tillämpa mänskliga rättigheter och universella värderingar.
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs för 75 år sedan – nu mer än någonsin behövs ett regelbaserat internationellt system som grundas på mänskliga rättigheter och som gäller för alla, överallt.
• Allt fler stater försöker kontrollera kvinnors och flickors kroppar, sexualitet och liv.
• Trots regeringars försök att tysta de som kämpar för sina rättigheter, fortsätter demonstranter världen runt att modigt utöva sin rätt att fredligt protestera.

Samtidigt som västvärlden agerade kraftfullt gentemot Rysslands invasion av Ukraina har man under 2022 visat att man är beredd att tolerera eller medverka till allvarliga människorättskränkningar som begås på andra håll i världen. Alltför svaga reaktioner på kränkningar av mänskliga rättigheter runtom i världen, inklusive en total tystnad vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Saudiarabien, passivitet i förhållande till Egypten och en vägran att konfrontera Israel för landets apartheidsystem gentemot palestinierna, har medfört ytterligare global instabilitet och en känsla av straffrihet. Det konstaterar Amnesty International i sin senaste årsrapport"Amnesty International Annual Report 2022/23: The State of the World’s Human Rights".

- Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna skapades för 75 år sedan ur askan från andra världskriget. Grundbulten i detta dokument är det universella erkännandet att alla människor har rättigheter och grundläggande friheter. Dessa bör vägleda omvärlden då den försöker hantera en alltmer instabil och farlig värld, säger Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare.

Amnesty årsrapport belyser även Kinas aggressiva taktik för att motverka internationellt agerande för brott mot mänskligheten som landet begått. Även globala och regionala institutioner, som lamslås av sina medlemmars egenintressen, har misslyckats med att hantera konflikter där tusentals människor mist sina liv, såsom i Etiopien, Myanmar och Jemen.

- Västvärldens dubbelmoral har gjort det möjligt för länder som Kina, Egypten och Saudiarabien att undgå, ignorera och avleda kritik för människorättskränkningar. Vi behöver modiga globala ställningstaganden mot människorättskränkningar, och stater som visar handlingskraft för att främja och skydda allas rättigheter, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare.

Skamlös dubbelmoral banar väg för ytterligare människorättskränkningar
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har utlöst en av Europas värsta humanitära kriser och kränkningar av mänskliga rättigheter i modern historia. Det har i dess kölvatten medfört tvångsförflyttningar, krigsförbrytelser och en global energi- och livsmedelskris. Samtidigt som västvärlden införde ekonomiska sanktioner mot Moskva och skickade militärt bistånd till Kiev, öppnade den Internationella brottmålsdomstolen en utredning beträffande krigsförbrytelser i Ukraina och FN:s generalförsamling röstade för att fördöma Rysslands invasion som ett angreppskrig.

Denna robusta och välkomna strategi står dock i skarp kontrast till tidigare svaga reaktioner på massiva kränkningar utförda av Ryssland och till konflikter som de i Etiopien och Myanmar.

- Hade det funnits ett fungerande system hade Ryssland hållits ansvarigt för sina dokumenterade brott i Tjetjenien och Syrien. Vi hade kunnat rädda tusentals liv både då och även nu i Ukraina. I stället ser vi mer lidande och förödelse, säger Agnès Callamard.

För palestinier på den ockuperade Västbanken var 2022 ett av de dödligaste åren sedan FN år 2006 systematiskt började registrera antalet döda. Minst 151 personer, inklusive dussintals barn, dödades av israeliska styrkor under 2022. Israeliska myndigheter fortsatte tvinga palestinier att lämna sina hem, samtidigt som Israels regering har framskridna planer att drastiskt utöka olagliga bosättningar på den ockuperade Västbanken. I stället för att kräva ett slut på Israels apartheidsystem valde många västerländska regeringar att attackera de som fördömde detta system.

USA har varit en högljudd kritiker gentemot Rysslands angreppskrig i Ukraina och landet har tagit emot tiotusentals ukrainska flyktingar. Samtidigt utvisade USA över 25 000 haitier, mellan september 2021 och maj 2022, utifrån en politik och praxis med rötter i rasism mot svarta.

När EU:s medlemsstater öppnade sina gränser för flyktingar från Ukraina, som flytt Rysslands angreppskrig, visade man att det fanns både medel och vilja att ta emot ett stort antal människor på flykt och ge dessa tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och boende. Samtidigt stängde flera EU länder sina gränser för de som flytt från krig och förtryck i Syrien, Afghanistan och Libyen.

- Responsen på Rysslands invasion av Ukraina visade vad som är möjligt så länge det finns en politisk vilja. Vi såg ett globalt fördömande, utredningar av brott och gränser som öppnades för flyktingar. Denna respons måste bli en mall för hur vi hanterar alla kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Agnès Callamard.

Trots massiva kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina, inklusive brott mot mänskligheten mot uigurer och andra muslimska minoriteter, lyckades Peking undvika internationella fördömanden i FN:s generalförsamling, säkerhetsråd och rådet för mänskliga rättigheter.

FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättade en särskild rapportör för mänskliga rättigheter i Ryssland samt en utredningsmekanism med fokus på Iran efter de dödliga protesterna i landet. Samtidigt röstade man inte för att ytterligare utreda eller ens diskutera FN:s egna slutsatser i frågan om potentiella brott mot mänskligheten i Xinjiang och avbröt även arbetet kring en resolution gällande Filippinerna.

- Stater kan inte ena sekunden kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter i vissa länder för att i nästa sekund tolerera liknande övergrepp i andra länder bara för att deras egna intressen står på spel. Detta är samvetslöst och undergräver hela strukturen för universella mänskliga rättigheter, säger Agnès Callamard.

Hänsynslöst förtryck av oliktänkande över hela världen
År 2022 åtalades ryska dissidenter och mediahus stängdes ned enbart för att de hade rapporterat om Rysslands invasion av Ukraina. Journalister fängslades även i Afghanistan, Etiopien, Myanmar, Ryssland, Belarus och i dussintals andra länder i världen med pågående konflikter.

I Australien, Indien, Indonesien och Storbritannien antog myndigheterna nya lagar som begränsade rätten att demonstrera samtidigt som Sri Lanka använde sig av undantagslagstiftning för att begränsa massprotester mot den växande ekonomiska krisen. I Storbritannien infördes ny lagstiftning som ger poliser omfattande befogenheter, inklusive möjligheten att förbjuda ”högljudda protester”, något som undergräver yttrande- och mötesfriheten.

I Iran bemötte myndigheterna det omfattande upproret mot årtionden av förtryck genom att använda sig av olagliga tvångsmedel såsom skarp ammunition, tårgas och fysiskt våld - hundratals människor, däribland dussintals barn, dödades i protesterna. I december använde peruanska säkerhetsstyrkor olagliga tvångsmedel för att stoppa protester som följde avsättningen av den förre presidenten Pedro Castillo. Journalister, människorättsaktivister och politisk opposition har också utsatts för förtryck, bland annat i Zimbabwe och Moçambique.

Som svar på det växande hotet mot rätten att protestera startade Amnesty 2022 en global kampanj för att bemöta staters alltmer intensiva försök att urholka den grundläggande mötes- och demonstrationsfriheten. Som en del av kampanjen kräver Amnesty ett förbud mot tillverkning och handel med säkerhetsutrustning som används för övergrepp, samt en reglering av handeln med säkerhetsutrustning som ofta används för tortyr eller annan illabehandling.

Kvinnor drabbas hårdast när mänskliga rättigheter inte respekteras
USA:s högsta domstol upphävde den konstitutionella garantin gällande rätten till fri abort. Fram till slutet av 2022 hade ett antal delstater i USA antagit lagar som förbjuder eller inskränker tillgången till abort. Aktivister i Polen åtalades för att ha hjälpt en kvinna att få tillgång till abortpiller.

Kvinnor från urfolket i USA blev fortsatt utsatta för våldtäkt och annat sexuellt våld. I Pakistan uppmärksammades ett flertal kvinnomord som begåtts av familjemedlemmar, samtidigt som landets parlament misslyckades anta lagar för att förhindra våld i hemmet, en lagstiftning som behandlats sedan 2021. I Indien begicks våld mot kastlösa kvinnor och kvinnor från urfolket Adivasi samtidigt som dess förövare förblev straffria.

Ett flertal påbud av talibanerna försämrade kraftigt kvinnors och flickors rättigheter till självbestämmande, utbildning, arbete och tillgång till det offentliga rummet i Afghanistan. I Iran utsattes Mahsa Jina Amini för ett våldsamt gripande av landets moralpolis för att hon visat lite hår under sin slöja. Hon avled i arresten några dagar senare, varifrån det finns trovärdiga uppgifter om att hon utsatts för tortyr. Hennes död ledde till rikstäckande protester där många fler kvinnor och flickor skadades, fängslades eller dödades.

- Staters vilja att kontrollera kvinnors och flickors kroppar, deras sexualitet och deras liv efterlämnar ett fruktansvärt arv av våld, förtryck och förlorade liv, säger Agnès Callamard.

Internationella institutioner måste fungera
Det är ytterst viktigt att de internationella institutioner och system, som är avsedda att skydda våra rättigheter, stärks snarare än att de undergrävs. Det första steget är att FN:s mekanismer gällande mänskliga rättigheter finansieras fullt ut så att ansvarsutkrävande och utredningar kan genomföras och rättvisa uppnås.

Amnesty kräver också att FN:s centrala beslutande organ, säkerhetsrådet, ska reformeras för att ge en röst åt länder och situationer som traditionellt sett har ignorerats, i synnerhet i globala syd.

- Det krävs en grundlig reform för att återspegla dagens verklighet. Vi kan inte låta de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd fortsätta utöva sin vetorätt och missbruka sina privilegier utan att ställas till svars. Den bristande transparensen och effektiviteten i rådets beslutsprocess gör att hela systemet är öppet för manipulation och missbruk samtidigt som det förblir dysfunktionellt, säger Agnès Callamard.

En människorättsrörelse som ingjuter hopp
Även om stater inte sätter våra mänskliga rättigheter i första rummet, visar människorättsrörelsen och individer att det finns hopp och att vi inte är maktlösa.

I Colombia bidrog en ihärdig kvinnorättsaktivism och en rättsprocess till författningsdomstolens beslut att avkriminalisera abort under de första 24 veckorna av graviditeten. I Sydsudan släpptes Magai Matiop Ngong från fängelse efter att 2017 ha dömts till döden vid 15 års ålder. Hans frigivning var ett resultat av att tusentals människor runtom i världen krävt hans frigivning.

Miljökämpen Bernardo Caal Xol från mayafolket släpptes mot borgen efter att på falska anklagelser suttit fyra år i häkte i Guatemala. Den spanska kvinnorörelsens långa kampanj ledde till att landets parlament antog en lag som sätter samtycke i centrum i den juridiska definitionen av våldtäkt. Kazakstan och Papua Nya Guinea avskaffade dödsstraffet.

- Vi har bevittnat ikoniska exempel på motstånd, såsom när afghanska kvinnor marscherade mot talibanernas styre eller när iranska kvinnor gick ut offentligt utan slöja eller klippte sitt hår för att protestera mot landets lagar om slöjtvång. Miljontals människor som systematiskt har förtryckts av patriarkatet och rasismen gick ut på gatorna för att kräva en bättre framtid. Detta borde påminna makthavare om att vi aldrig kommer att nöja oss med att bara vara åskådare när vår värdighet, jämlikhet och frihet är under attack, säger Agnès Callamard.


Hela årsrapporten finns bifogad som PDF