PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.
Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.
För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.
– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.
– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.
Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.
FAKTA: HER2-positiv bröstcancer
- Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
- HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
- Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
- Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.
Nyckelord
Kontakter
För information om studien/intervju:
Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
henrik.lindman@igp.uu.se
070-688 48 78
För frågor om PET-delen av studien:
Jens Sörensen, överläkare inom molekylärsektionen, Bild- och funktionsmedicinskt centrum och PET-centrum, tillika professor i radiologi, Uppsala universitet;
jens.sorensen@akademiska.se eller jens.sorensen@pet.uu.se
072-204 86 65
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!23.11.2023 13:28:13 CET | Pressmeddelande
Vintern är här, med ökad risk för fall och benbrott. Med snö och halka ökar antalet olycksfall på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder20.11.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk för framtida handikapp.
Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes17.11.2023 15:00:00 CET | Pressmeddelande
För första gången ska patienter med typ 1-diabetes erbjudas transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar. Cellerna har modifierats så att de inte ska upptäckas av immunförsvaret. Behandlingen sker inom ramen för en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och har tidigare visat sig mycket framgångsrik i prekliniska studier. Förhoppningen är att patienter med typ 1-diabetes på sikt ska kunna botas från sjukdomen.
Diabetesvården i Uppsala bäst i landet15.11.2023 14:27:09 CET | Nyheter
För andra året i rad rankas diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår av Diabetesbarometern från Svenska Diabetesförbundet, som utgår från en patientenkät och data från Nationella diabetesregistret för de allra viktigaste delarna av vården.
Forskningsstudie: När är det optimalt att förlösa gravida vars barn växer sämre än förväntat?27.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum