Akademiska sjukhuset

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Dela

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

HER2-positiv bröstcancer är mycket aggressiv och tidig upptäckt av stor vikt. En studie vid Akademiska sjukhuset visar att en ny metod för diagnostik ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Metoden innebär att patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Via PET-, eller SPECT-kameror fångas radioaktiviteten upp. I en studie på Affibody PET kunde man förutsäga hur patienten skulle svara på behandling vid spridd bröstcancer  (Foto: Akademiska sjukhuset)
HER2-positiv bröstcancer är mycket aggressiv och tidig upptäckt av stor vikt. En studie vid Akademiska sjukhuset visar att en ny metod för diagnostik ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Metoden innebär att patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Via PET-, eller SPECT-kameror fångas radioaktiviteten upp. I en studie på Affibody PET kunde man förutsäga hur patienten skulle svara på behandling vid spridd bröstcancer (Foto: Akademiska sjukhuset)

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.

Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.

För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.

– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.

– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.

Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.

 

FAKTA: HER2-positiv bröstcancer 

  • Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
  • HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
  • Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
  • Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.

Nyckelord

Kontakter

För information om studien/intervju:

Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
henrik.lindman@igp.uu.se
070-688 48 78

För frågor om PET-delen av studien:

Jens Sörensen, överläkare inom molekylärsektionen, Bild- och funktionsmedicinskt centrum och PET-centrum, tillika professor i radiologi, Uppsala universitet;
jens.sorensen@akademiska.se eller jens.sorensen@pet.uu.se
072-204 86 65

Bilder

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Staffan Claesson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Kortare tilläggsbehandling med immunterapi vid malignt melanom utvärderas i ny studie7.11.2024 11:01:05 CET | Nyheter

Malignt melanom är den cancertyp som ökar snabbast i förekomst och den hudcancerform som flest dör av. I en ny klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska forskarna avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga standardbehandlingen som ges till patienter med hög risk för återfall.

Forskare: Läkemedelskommunikationen behöver förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus31.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

För att förebygga läkemedelsproblem efter utskrivning från sjukhus behöver kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre förbättras och anpassas mer individuellt. Vårdpersonalen behöver förbättra sitt sätt att kommunicera samtidigt som patienter och anhöriga behöver förberedas bättre på utskrivningssamtalet och uppmuntras att bli mer delaktiga i vården. Det framgår av en klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Västmanlands sjukhus i Västerås.

33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos22.10.2024 13:15:00 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye