Ingen ökad dödlighet vid allergisk matstrupe
Allergisk matstrupe upptäcktes på 1990-talet och den är vanligast bland män. Forskare Lovisa Röjler vid Universitetssjukhuset Örebro visar i sina studier att sjukdomen inte ger en ökad dödlighet eller större risk för graviditetskomplikationer men det finns en ökad risk för psykiatrisk samsjuklighet – främst depression, ångest eller ADHD.
![Allergisk matstrupe heter också Eosinofil esofagit och orsakas av en inflammation i matstrupen. Foto: GettyImages.](/data/images/public/3235655/3376987/26660679-0101-49e1-8e3d-0ba2776a6199-w_720.jpg)
Sjukdomen triggas igång av födoämnesallergi och började journalföras först år 2012. Både vuxna och barn kan få sjukdomen. Man vet ganska lite om dess effekter och konsekvenser av att leva med sjukdomen.
– Allergisk matstrupe heter också Eosinofil esofagit och orsakas av en inflammation i matstrupen. Den uppstår då vita blodceller så kallade eosinofiler lagras in i vävnaden. På sikt blir matstrupen stel och det kan bildas förträngningar som i sin tur leder till att patienterna får svårt att svälja, bröstsmärta eller att mat kan fastna i stupen, säger Lovisa Röjler, specialistläkare inom Barn- och ungdomshabiliteringen på Universitetssjukhuset Örebro.
I västvärlden har man sett en tydlig ökning av sjukdomen som nu drabbar upp till en procent i Sverige. Hur sjukdomsförloppet ser ut är individuellt men för många är det skovvis då den blossar upp och sen avtar besvären och blossar senare upp igen.
– Vi ser att de allergiska sjukdomarna i västvärlden ökar, så även allergisk matstrupe. Det finns olika hypoteser kring varför det är så, men kan inte bara förklaras av att vi letar mer efter den nu.
Mat som fastnar i matstrupen
Små barn med sjukdomen kräks och vill inte äta. De patienter som har haft sjukdomen en tid besväras oftare av att mat fastnar i matstrupen. Vuxna får trängre och trängre matstrupe vilket gör att vissa maträtter blir svårare att svälja ner och anpassar därför sin kost.
– Patienterna kanske slutar äta kött och föredrar att äta bara flytande mat. De vänjer sig vid att dricka mycket vatten till varje måltid för att det inte ska fastna i halsen, säger hon.
För att behandla sjukdomen finns det tre olika alternativ att välja. Det första är att använda en protonpumpshämmare som är en helt vanliga magsyrehämmare. Det gör att inflammationen dämpas. Det andra alternativet är kortison som sprutas ner i svalget eller som en munsönderfallande tablett. Det sista alternativet är en diet som ofta provas på barn, då man utesluter olika födoämnen som mjölk och vete.
– När jag forskar tycker jag att all kunskap som kommer fram är viktigt, inte minst för patienterna och dess närstående. Om man vet vad allergisk matstrupe kan leda till kan man på ett bättre sätt ta hand om patienterna och på så sätt få en bättre prognos. När man till exempel vet att det är en större risk för depression och ångest, så kan behandlade läkare mer aktivt leta efter dessa symtom och patienten får bättre förutsättningar för tidig diagnos och behandling. Man kan också engagera flera kompetenser, jag tänker på kurator eller psykolog, i omhändertagandet av patienten, avslutar hon.
Nyckelord
Kontakter
Lovisa RöjlerSpecialistläkareBarn- och ungdomshabiliteringen, Universitetssjukhuset Örebro
Tel:076 - 719 46 74lovisa.rojler@regionorebrolan.seElin AbelsonKommunikatörHälso- och sjukvårdsförvaltningen
Tel:072 - 146 49 95elin.abelson@regionorebrolan.seBilder
![Foto: GettyImages.](/data/images/public/3235655/3376987/2056ec12-443a-4c7b-ac4b-7735face6cad-w_240.jpg)
![Forskaren Lovisa Röjler. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.](/data/images/public/3235655/3376987/d2f53436-e5a6-4326-8416-be66e52e8451-w_240.jpg)
Länkar
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
Tidigare testning av graviditetsdiabetes viktigt för mamma och barn24.6.2024 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
Gravida med tidig graviditetsdiabetes som får behandling förbättrar graviditetsutfallen. Även tidigare testning och bättre uppföljning efter graviditet rekommenderas enligt tre översiktsartiklar som publicerats i den högt rankade tidskriften The Lancet. Forskaren Helena Backman vid Region Örebro län och Örebro universitet medverkar som enda svenska medförfattare.
Liv räddas med koncept från Universitetssjukhuset Örebro20.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Vid en livshotande blödning räknas varje minut. ”Universitetssjukhuset Örebro är det enda sjukhus i världen som opererar samtliga brustna kroppspulsåderbråck med minimalinvasiv endovaskulär teknik. Det innebär att vi opererar inifrån och vi går in via ljumsken”, berättar forskaren David McGreevy. Forskning visar att det koncept som är utvecklat vid Universitetssjukhuset Örebro både är snabb och räddar många liv.
Nyckelfonden gör extrautdelning för framtidens sjukvård28.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Utvecklingen inom den medicinska forskningen går nästan obegripligt snabbt just nu. För 20 år sedan kostade det 10 miljarder kronor att läsa av en människas hela DNA-kod. I dag är kostnaden nere på 10 000 kronor. Första gången tog den processen 13 år. I dag tar den 1-2 dygn. Den högteknologiska utrustningen som krävs för detta finns numera på Universitetssjukhuset i Örebro och delar av den har finansierats av Nyckelfonden.
Läkemedel som ska ge en skräddarsydd behandling vid IBD23.5.2024 10:05:00 CEST | Pressmeddelande
Mer än 80 000 personer i Sverige beräknas ha inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Det kan vara en svår sjukdom att behandla. ”De senaste två decennierna har det utvecklats många nya läkemedel mot IBD men vi behöver få mer kunskap om vilken behandling som passar vilken patient. De fynd vi fann förvånade oss och visade på resultat tvärtemot vad vi trodde”, berättar forskare Sara Karlqvist.
Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation23.4.2024 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan tidigare har det varit känt att patientens ämnesomsättning ändras på cellnivå efter en operation. Men inte vad det beror på. ”Vi ville se om kroppens inflammation hade något med saken att göra. Går det att påverka dessa system för att minska riskerna med kirurgi vid tarmcancer?”, säger forskaren Bayar Baban vid Universitetssjukhuset Örebro.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum