​Azerbajdzjan/Armenien — bägge sidor har gjort sig skyldig till krigsbrott när dussintals civila har dödats i konflikten om Nagorno-Karabach

De armeniska och azerbajdzjanska styrkornas upprepade användning av ökänt oprecisa och urskillningslösa vapen — bland annat klustervapen och explosiva vapen som får effekt på stora områden som befolkas av civila — har under konflikten brutit mot internationell humanitär rätt och dödat mängder av civila, skadat hundratals och förstört bostäder och viktigt infrastruktur. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten In the Line of Fire: Civilian casualties from unlawful strikes in the Armenian-Azerbaijani conflict over Nagorno-Karabakh bygger på utredningar som gjorts på plats och dokumenterar 18 attacker som utförts av både armeniska och azerbajdzjanska styrkor och där civila har dödats. Totalt har minst 146 civila, bland dem flera barn och äldre personer, dödats under de 44 dygn som konflikten pågick från sent i september till tidigt i november år 2020.

Armeniska styrkor har använt sig av icke-exakta ballistiska missiler, oguidade raketsystem (MLRS) och ammunition. Azerbajdzjanska styrkor har också använt sig av oguidat artilleri och MLRS.Myndigheterna på bägge sidor har förnekat att de använt sig av urskillningslösa attacker mot civila områden och att de använt sig av klustervapen — trots uppenbara bevis på att bägge parter har gjort så.

— Genom att använda oprecisa och dödliga vapen i närheten av civila områden så har armeniska och azerbajdzjanska styrkor brutit mot krigets lagar och visat på en brist på respekt för människoliv. Civila har dödats, familjer har slitits isär och oräkneliga hem har förstörts på grund av att alla parter i konflikten har använt sig av ökänt oprecisa vapen mot städer och byar, säger Marie Struthers, chef för Amnestys avdelning för Östeuropa och Centralasien.

Antalet civila dödsoffer skulle förmodligen ha varit mycket högre om inte människor hade flytt de drabbade områdena eller tagit skydd i källare när konflikten började.

Amnesty har besökt dussintals platser där attacker skett
Efter trepartsöverenskommelsen den 10 november som avslutade konflikten har Amnesty besökt dussintals platser i Azerbajdzjan och Armenien där attacker skett. Besöken ägde rum i slutet av november och början av december.

Amnesty har intervjuat 70 överlevare, vittnen och släktingar till civila som dödats och skadats i attackerna samt företrädare för lokala civila och militära myndigheter, journalister och NGO-medarbetare.

Amnestys Crisis Response Team har också analyserat delar av vapen som använts samt undersökt filmer, foton och satellitbilder som tagits under konflikten.

— Vår research visade på ett mönster av urskillningslösa och oproportionerliga attacker från båda sidor som dödade och skadade civila och som skadade civila objekt. Upprepade gånger ägde attackerna rum mot civila bostadsområden som låg långt ifrån frontlinjen, och där det ofta inte verkar har funnits några militära mål i närheten, säger Marie Struthers.

Amnesty har dokumenterat åtta attacker som utförts av armeniska styrkor mot städer och byar i Azerbajdzjan som har dödat totalt 72 civila.

Amnesty har dokumenterat nio attacker som utförts av azerbajdzjanska styrkor mot städer och byar i Nagorno-Karabach och en i Armenien. I attackerna har 11 civila dödats.

Majoriteten av de som dödats i konflikten var soldater, med över 5 000 dödade totalt. Minst 94 civila dödades av armeniska attacker mot städer och byar i Baku-kontrollerat område i Azerbajdzjan, och minst 52 civila dödades i attacker utförda av azerbajdzjanska styrkor i Armenien och i Nagorno-Karabach.

— Myndigheterna i Armenien och Azerbajdzjan måste omgående tillsätta oberoende utredningar kring hur deras styrkor oförsonligt och ofta helt vårdslöst har använt tunga explosiva vapen i områden där civila bor. När ledarna i länderna börjar utarbeta säkerhetsarrangemang är det fundamentalt att de som är ansvariga för de här övergreppen snabbt ställs till svars och att offren får upprättelse, säger Marie Struthers.

Rapporten finns bifogad.

Läs hela pressmeddelandet på https://www.amnesty.org/en/latest/news/