Mexiko - myndigheter har använt våldsamma metoder för att tysta kvinnor som protesterat mot könsbaserat våld

Rapporten “The (r)age of women: Stigma and violence against women protests” har granskat fem olika demonstrationer mot könsbaserat våld som ägt rum under 2020 i fyra mexikanska delstater, Guanajuato, Sinaloa, Quintana Roo och Mexiko, samt i staden Mexico City.

— Våldet som mexikanska myndigheter utsatt kvinnor för i samband med protesterna inskränker kvinnornas yttrande- och mötesfrihet. Kvinnorna har vittnat om hur poliser under gripanden använt ett hotfullt och sexistiskt språkbruk, hotat med sexuellt våld samt utsatt vissa av kvinnorna för psykiskt och sexuellt våld. Många av kvinnorna har dessutom berättat om att de inte visste var de befann sig, vem som gripit dem eller vart de fördes, vilket i själva verket bör ses som påtvingade försvinnanden, säger Tania Reneaum Panszi, chef för Amnesty International Mexiko.

— Myndigheterna har stigmatiserat kvinnorättsprotester och kategoriserat dem som våldsamma i syfte att misskreditera deras aktivism och ifrågasätta deras motiv. Men protesterna handlar om att kvinnor ska ha rätt att leva ett liv fritt från våld. De vill bekämpa den straffrihet som råder i Mexiko när det gäller tusentals fall av femicid - mord på kvinnor - och sexuellt våld i landet, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter, Amnesty Sverige.

Rapporten konstaterar att polisen har gripit över ett dussin kvinnor utan att på ett korrekt sätt identifiera sig själva. Utöver det har de hållit kvinnorna isolerade under långa perioder, förflyttat dem utan att berätta vart de varit på väg och ibland utan att låta dem träffa relevanta myndighetspersoner. Det här har skapat en enorm rädsla och oro för att de ska utsättas för påtvingade försvinnanden. Att medvetet skapa ett lidande och ovisshet hos demonstranterna ifall de ska utsättas för ett påtvingat försvinnande är en kränkning av deras rätt till personlig säkerhet och bryter dessutom mot det absolut förbudet mot tortyr och annan form av illabehandling.

Vid flertalet tillfällen ses polisens användande av sexuellt våld mot de fredliga demonstranterna som en taktik för att upprätthålla könsstereotyper. Genom skrämseltaktik vill polisen “tvinga tillbaka” kvinnorna till sin ursprungliga könsroll där en kvinna ska stanna hemma och inte “ställa till med besvär”. Amnesty understryker att allt sexuellt våld som utfärdas av en statlig myndighet bör betraktas som en form av tortyr, i enlighet med internationell människorättslagstiftning, däribland den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna” (IACHR, Inter-American Commission on Human Rights ).

—Flera myndigheter och en del medier har stigmatiserat kvinnors och feministgruppers demonstrationer genom att kalla dem “våldsamma”. Den här stigmatiseringen har skapat en fientlig miljö när det gäller kvinnors rätt att fredligt samlas och som misskrediterar deras aktivism och uppmuntrar både myndigheter och civila att bete sig våldsamt mot dem, säger Katarina Bergehed.

Enligt internationell människorättslagstiftning får inte myndigheterna använda några få personers våldsanvändning under en demonstration som en förevändning för att begränsa eller försvåra för majoriteten att utöva sina rättigheter. Myndigheterna måste tvärtom säkerställa att de som demonstrerar fredligt kan fortsätta att göra det. Amnesty kan konstatera att myndigheterna på ett orimligt sätt begränsade demonstranternas rättigheter genom att klassa demonstrationerna som våldsamma på grund av sådant som är skyddat via yttrandefriheten - som att till exempel måla slogans på väggar.

Även om myndigheter har rätt att införa vissa restriktioner för att förhindra skador på allmän eller privat egendom får de inte ta till orimliga åtgärder som begränsar de mänskliga rättigheterna och hindrar de som demonstrerar fredligt.

Rapporten konstaterar också att kvinnor som deltog i demonstrationer med ansiktet täckt, också de som bar mask med anledning av covid-19, och de som bar svarta kläder utsattes för stigmatisering och ansågs begå en brottslig gärning. Men att täcka ansiktet eller klä sig på ett speciellt sätt kan inte likställas med att begå ett brott eller användas för att rättfärdiga ett gripande eller för att anta att en demonstration ska bli våldsam.

— Amnesty uppmanar myndigheterna att fullt ut erkänna att kvinnors och feministiska gruppers protester är legitima, och att upphöra med att göra stigmatiserande uttalanden om de som protesterar. Sedan måste givetvis alla som utsatt någon för våld ställas till svars för det, säger Katarina Bergehed.

Myndigheterna måste omgående genomföra oberoende och opartiska utredningar, med ett genusperspektiv, när det gäller uppgifterna om sexuellt våld. Detta för att säkerställa att förövarna ställs inför rätta och för att garantera att de som utsatts ska kunna få kompensation. Myndigheterna måste även utreda det obefogade och överdrivna våld som använts under demonstrationerna, samt etablera ett system där enskilda poliser samt andra överordnade i ansvarskedjan kan ställas till svars

Slutligen uppmanar Amnesty de mexikanska myndigheterna att vidta åtgärder för att skydda och garantera alla kvinnors rätt att leva ett liv fritt från våld, femicid och sexuellt våld. Vidare ska även alla som utsätts för könsrelaterat våld garanteras en rättssäker brottsutredning samt att få kompensation för det de varit utsatta för.

Rapporten finns bifogad på spanska samt i en kortare version på engelska.
Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa här: https://www.amnesty.org/en/latest/news/

Amnesty Talk: Gender based violence and femicides around the world
I samband med Internationella kvinnodagen arrangerar Amnesty Sverige ett webbinarium med temat könsbaserat våld och femicid. De medverkande från Mexiko, Sverige och Sydafrika har under flera års tid undersökt och kämpat mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor och flickor. De kommer under webbinariet dela med sig av sina kunskaper, strategier och sin kamp.

De som medverkar i webbinariet är:
-Marta Martí Barrachina, utredare kring femicides, Amnesty International Mexiko
-Kerstin Weigl, journalist, som sedan 2009 granskat det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige
-Shenilla Mohamed, generalsekreterare, Amnesty International Sydafrika

När? Tisdagen den 9:e mars 16:00-17:00
Var? På Zoom

HÄR kan du anmäla dig till webbinariet.