Sveriges nya migrationslag får stora konsekvenser för människor på flykt

— Den nya lagen innebär att Sverige, som länge varit ett föregångsland vad gäller flyktingpolitik och ett värdigt mottagande av utsatta människor, nu får en mycket restriktiv flyktingpolitik. De negativa konsekvenserna för många av de personer som beviljas skydd i Sverige och för deras anhöriga blir verkligen mycket stora, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för arbetet med flyktingar och migranter på Amnesty Sverige.

Konsekvenserna av den nya migrationslagen blir att drabbade får svårare att fokusera på integration; svårare att bli en del av det svenska samhället och att ta till sig och lära sig det svenska språket samt komma in på arbetsmarknaden. De flyktingar som lider av trauma riskerar att inte få nödvändig behandling, eller att inte kunna ta den till sig. Samtidigt kommer Migrationsverket att tvingas lägga ned stora resurser på omprövningar. De som drabbas värst är barnen, och inte minst de som förnekas möjligheten till familjeåterförening om föräldern på plats i Sverige inte kan försörja hela familjen, eller inte hittar en bostad.

— Att få känna sig trygg, leva med sin familj och kunna fortsätta med sitt liv — det är det viktigaste för de flesta av de människor som är på flykt, varav en liten bråkdel befinner sig i vår del av världen. Det Sverige nu gör är att ytterligare försvåra just detta som också ofta är förutsättningar för att verkligen kunna bli en del av det svenska samhället, säger Madelaine Seidlitz.

I dag befinner sig drygt 82 miljoner människor på flykt. Över 80 procent är antingen internflyktingar i sitt eget hemland eller flyktingar i ett grannland. Den stora majoriteten av dessa länder, 86 procent, är låginkomstländer. Sverige och EU, som tillhör den rikaste delen av världen och har fungerande system där det går att söka asyl, har ett solidariskt ansvar gentemot omvärlden och de människor på flykt som är i behov av säkerhet och trygghet. Samtidigt saknas det i dag legala vägar för flyktingar att kunna ta sig till Sverige och EU, vilket gör att de riskerar att hamna i händerna på flyktingsmugglare.

— Sverige borde vara ett exempel på vad den internationella flyktingrätten och folkrätten kräver av stater. Om Sverige och EU inte värnar respekten för asylrätten och flyktingskapet — varför ska då länder i andra delar av världen, där nästan nio av tio människor på flykt befinner sig, över huvud taget hålla sina gränser öppna och fortsätta hysa de som är behov av skydd?, säger Madelaine Seidlitz.

Amnesty kommer att fortsätta arbetet med utgångspunkt i folkrätten och den internationella flyktingrätten- och för respekt och ansvarstagande för människor på flykt. I Sverige, EU och i världen.