Hongkong: Den nationella säkerhetslagen har skapat ett nödläge för mänskliga rättigheter

Rapporten ‘In the Name of National Security’ går igenom hur lagen, som trädde i kraft den 30 juni 2020, har gett myndigheterna fri lejd att olagligt kriminalisera all opposition samtidigt som de tar bort rättigheterna hos dem som de riktar in sig mot.

— På ett år har den nationella säkerhetslagen med blixtfart fått Hongkong att bli en polisstat och skapat ett nödläge när det gäller mänskliga rättigheter för människorna som bor där. Från politik och kultur, till utbildning och media — lagen har nästlat sig in i varje del av Hongkongs samhälle och skapat ett klimat av rädsla som tvingar de boende att tänka sig för två gånger innan de pratar och twittrar, och överhuvudtaget tvingat dem att fundera kring hur de lever sina liv. Ytterst hotar den här allomfattande och repressiva lagen att göra staden till en ödemark när det gäller mänskliga rättigheter, och som alltmer liknar situationen i Fastlandskina, säger Yamini Mishra, regionchef för Amnesty International i Asien och Stillahavsområdet.

Amnestys rapport bygger på domstolsutlåtanden, rättegångsanteckningar och intervjuer med aktivister som varit måltavlor för säkerhetslagen. Rapporten visar hur lagen har använts för att kränka en rad mänskliga rättigheter under de senaste tolv månaderna.

Under den här tiden har regeringen återkommande använt “nationell säkerhet” som en förevändning för att utöva censur samt trakassera, gripa och åtala människor. Det finns tydliga tecken på att så kallade skyddsåtgärder för de mänskliga rättigheterna som finns i säkerhetslagen är helt värdelösa och att det skydd som finns i den ordinarie lagstiftningen i Hongkong trumfas av säkerhetslagen.

- En regering har ansvar och rätt att skydda sina medborgare- men det får aldrig leda till att människor förnekas rätten att uttrycka politiska åsikter, eller att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Det är uppenbart att Hongkongs nationella säkerhetslag är ytterligare ett exempel på en regering som använder konceptet “nationell säkerhet” som en ursäkt för att trycka ner politisk opposition. Det innebär stora risker för människorättsförsvarare, för kritisk medierapportering och för civilsamhället i stort, säger Maja Åberg, senior policyrådgivare på Amnesty Sverige och med stor kunskap om Kina.

Nekas rätten till en rättvis rättegång
Den 1 juli 2020, den första dagen när lagen började gälla, grep polisen över 300 demonstranter, bland dem greps tio som misstänktes för brott mot den nationella säkerhetslagen. Sedan dess har regeringen fortsatt att gripa och åtala människor med hänvisning till säkerhetslagen enbart för att de har utövat sin rätt till yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

Vad som är ännu värre är att personer som är åtalade med hänvisning till lagen i själva verket betraktas som skyldiga snarare än oskyldiga, vilket innebär att de nekas borgen om de inte kan bevisa att de inte “kommer fortsätta att begå brott som hotar den nationella säkerheten”.

Som en konsekvens av detta hålls de åtalade i förvar i utökade perioder innan rättegången. 70 procent av de som officiellt åtalats med hänvisning till den nationella säkerhetslagen hålls nu i förvar efter att de nekats borgen. Oskyldighetspresumtion, det vill säga att den som är misstänkt för ett brott ska behandlas som oskyldig till motsatsen har bevisats, utgör grunden för att få en rättvis rättegång.

Rapporten visar också hur myndigheterna har använt den nationella säkerhetslagen för att:

- Slå ner på internationellt politiskt påverkansarbete genom att gripa eller beordra gripandet av 12 personer för “samarbete” eller för att “konspirera för att samarbeta” med “utländska krafter” eftersom de varit i kontakt med utländska diplomater, uppmanat till sanktioner från andra länder eller uppmanat andra länder att ge asyl till dem som flyr från förföljelse. Andra har blivit utsatta på grund av inlägg de gjort på sociala medier eller för att de gjort intervjuer med utländsk media.

- Utöka utredarnas makt genom att bland annat ge enheten för nationell säkerhet vid polisen i Hongkong möjligheten att genomsöka egendomar, frysa eller konfiskera tillgångar samt att beslagta journalistiskt material, som i de två räderna mot den prodemokratiska tidningen Apple Daily. Sådan makt som kan pågå utan kontrollfunktioner ger stort utrymme till människorättskränkningar vid utredningarna.

- Regeringen i Hongkong måste upphöra med att använda sin orimligt breda definition av att “hota den nationella säkerheten” för att allmänt begränsa olika friheter. Till att börja med måste regeringen lägga ner alla åtal mot de som just nu väntar på att åtalas för att de utövat sina mänskliga rättigheter. Ansvaret ligger också hos FN att starta en brådskande diskussion om den försämrade situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Kina, inklusive med hänvisning till implementeringen av den nationella säkerhetslagen i Hongkong, säger Yamini Mishra.

Bakgrund
NSL, den nationella säkerhetslagen, blev den 30 juni 2020 enhälligt antagen av Nationella folkkongressens ständiga utskott och började gälla omgående den natten, utan att någon formell offentlig eller lokal konsultation gjordes.

Lagen riktar in sig mot påstått agerande gällande “utbrytningsförsök”, “störtande av statlig makt”, “terroristaktiviter” och “samarbete med utländska eller utomstående styrkor som kan äventyra den nationella säkerheten”. De här breda definitionerna av “nationell säkerhet”, som följer samma mönster som de kinesiska centrala myndigheterna använder, saknar tydlighet och laglig förutsägbarhet och har använts godtyckligt som en förevändning att begränsa de mänskliga rättigheterna yttrandefrihet, fredlig mötesfrihet och föreningsfrihet samt för att förtrycka meningsmotståndare och politisk opposition.

Att NSL så godtyckligt och oprecist definierar vad som är kriminellt och inte gör det omöjligt att veta hur och när det kan anses att lagen har brutits emot. Det har påverkat hela det politiska och samhälleliga klimatet i Hongkong.

Mellan den 1 juli 2020 och den 23 juni 2021 har polisen gripit och beordrat gripandet av minst 118 personer med hänvisning till NSL. Den 23 juni hade 64 personer blivit formellt åtalade, av vilka 47 också satt häktade.
(Uppdaterade siffror sedan pressmeddelandet skickades ut.)

Rapporten finns bifogad som pdf.