Elektrifieringen försenas – om inte fler väljer arbete inom energibranschen

Energimyndigheten har identifierat 35 bristyrken som är särskilt viktiga för elektrifieringen. Ingenjör, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontör är exempel på yrken som alla spelar avgörande roller för att elektrifieringen inte ska fördröjas. Kartläggningen visar ett stort kompetensbehov - från tillståndshantering till byggnation och drift av olika kraftslag, infrastrukturer och industrisatsningar.

- Kompetensförsörjning är avgörande för att ställa om till det fossilfria, robusta och konkurrenskraftiga samhället. Ska Sverige fortsatt vara ledande i den nödvändiga samhällsomställningen handlar det om ett gemensamt krafttag där samtliga aktörer behöver delta på olika sätt, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.

Elektrifieringen förväntas bidra till att nya näringar utvecklas, som skapar behov av nya kompetensprofiler. Energilagring genom vätgas och etablering av storskaliga havsbaserade vindkraftsparker är sådana exempel.

- Kompetensbristen inom energibranschen är stor redan idag. Flera av bristyrkena präglas av hög medelålder. Det är viktigt att fler, inte minst ungdomarna, får upp ögonen för att jobb inom energibranschen är spännande och utvecklande, säger Marie Claesson, projektledare för Kompetensförsörjning elektrifiering på Energimyndigheten.

Energimyndigheten samordnar en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. I uppdraget ingår att identifiera hinder för energisektorns kompetensförsörjning samt föreslå åtgärder för att möta kompetensbehoven. Resultaten rapporteras till regeringen i december 2024.

Här skapar elektrifieringen nya jobb

• Vindkraften förväntas byggas ut kraftigt. Arbetskraft behövs vid etablering, drift, underhåll och utveckling. Arbetstillfällen kopplade till solkraft sker i huvudsak vid etablering av nya anläggningar.

• Inga beslut om utbyggnad av kärnkraft är fattade. Det innebär att sysselsättningseffekterna på kort sikt är små. På längre sikt står kärnkraften inför kompetensbehov både vid en potentiell utveckling av nya anläggningar, samt vid drift av befintliga kärnkraftverk.

• Elnätet behöver uppgraderas och byggas ut. Kompetensbehovet är stort på alla nivåer – för lokalnät, regionnät och transmissionsnät.

• Europa och Sverige behöver utbilda och omskola en mängd personer för att möta förväntad efterfrågan inom batteriindustrin. Med en rad planerade batterifabriker runt om i Europa blir konkurrensen om arbetskraft stor.

• Järn- och stålindustrin står inför en omställning där processerna ska elektrifieras. För att hantera utvecklingen planerar och genomför järn- och stålindustrin investeringar med fokus i norra Sverige. Behovet av kompetens är omfattande.

• I fordonsindustrin ökar efterfrågan på kunskaper kopplade till elfordon och elfordonskomponenter. Laddinfrastruktur är avgörande för elektrifiering av fordonsflottan. Utbyggnaden av laddinfrastruktur skapar jobb.