1,3 miljoner har hälsobesvär av jobbet

Arbetsmiljöverket har i uppdrag att kartlägga arbetsmiljön i Sverige. I en ny, stor undersökning har sysselsatta fått svara på om de upplever besvär med hälsan som kan kopplas till jobbet. 25 procent, motsvarande 1,3 miljoner sysselsatta, uppger att de har hälsobesvär av arbetet 2022. Det kan jämföras med 32 procent år 2020. Minskningen beror på att färre drabbats av pandemirelaterade besvär som smitta på jobbet.

- Vi är tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin. Den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet är, liksom tidigare, för hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

Arbetsorsakade hälsobesvär leder till frånvaro från jobbet

Var tredje person med arbetsorsakade besvär uppger att de varit frånvarande från jobbet på grund av besvären. Trötthet, ont i kroppen, värk i nacke, axel, arm, sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest är de vanligaste hälsobesvären som orsakats av arbetet. Yngre personer upplever i högre utsträckning oro eller ångest, medan problem med nacke, arm och hörsel ökar med stigande ålder.

- Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar. En av tre som har besvär uppger att de har fått stöttning av sin chef. Det är alldeles för få, eftersom vi vet att en god dialog på arbetsplatsen är grunden för ett bra, förebyggande arbetsmiljöarbete, säger Ann Ponton Klevestedt.

Kvinnor i vård och utbildning har fortfarande mer besvär av jobbet

En relativt liten del av de hälsobesvär som orsakats av jobbet beror på olyckor. I stället är det andra förhållanden i arbetsmiljön som dominerar. Det handlar främst om för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och krävande kunder, patienter, anhöriga eller motsvarande.

Fler kvinnor än män uppger att de har besvär med hälsan kopplat till arbetet som beror på andra förhållanden än olyckor, 28 procent av kvinnorna jämfört med 18 procent av männen.

Många kvinnodominerade yrken som grundskollärare, förskollärare, undersköterskor och sjuksköterskor har fortsatt hög andel sysselsatta med hälsobesvär av arbetet. Även takmontörer, golvläggare och VVS-montörer ligger högt.

De som arbetar hemifrån har mindre hälsobesvär av jobbet

För första gången finns det med en fråga i undersökningen om arbete hemifrån, något som blivit vanligare i samband med pandemin i framför allt skrivbordsyrken. Av dem som jobbar hemifrån 1-4 dagar i veckan är det en lägre andel som uppger att de har hälsobesvär, 19 procent jämfört med 28 procent av dem som inte alls arbetar hemifrån. En av de främsta orsakerna till hälsobesvär för de som jobbar hemifrån är bildskärmsarbete.

- Distansarbetet har blivit en del av den moderna arbetsmiljön för vissa yrken, som ofta kännetecknas av högre utbildningsnivå och mindre hälsobesvär av jobbet överlag. Det är för tidigt att dra slutsatser om hur hemarbete i sig påverkar hälsan. Arbetsgivare behöver ta ansvar för att alla får en god arbetsmiljö, oavsett var arbetet utförs, säger Ann Ponton Klevestedt.

Vanligaste hälsobesvären bland kvinnor och män på grund av jobbet (andel av sysselsatta med besvär) 2022

• Trötthet (75 procent)
• Fysisk smärta eller värk (65 procent)
• Nacke, axel, arm (55 procent)
• Sömnstörningar (52 procent)
• Huvudvärk (51 procent)
• Oro eller ångest (46 procent)
• Ryggen (utom nacke) (45 procent)
• Minne, koncentration eller tankeförmåga (39 procent)

Källa: Arbetsmiljöverket.

Vanligaste orsakerna till hälsobesvär av jobbet för kvinnor och män (andel av sysselsatta med besvär) 2022

• För hög arbetsbelastning (66 procent)
• Påfrestande arbetsställningar eller långvarigt stillasittande (46 procent)
• Krävande kunder, patienter, anhöriga, elever eller motsvarande (31 procent)
• Tung manuell hantering (29 procent)
• Otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren (26 procent)
• Bristande stöd eller uppskattning från chefen (25 procent)
• Arbete vid dator eller bildskärm (24 procent)
• Buller eller stimmig miljö (22 procent)
• Korta, upprepade arbetsmoment (21 procent)

Källa: Arbetsmiljöverket

Fakta

Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsorsakade besvär bygger på intervjuer med 13 000 sysselsatta. Den genomförs vartannat år och är en del av vår officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador. Hela undersökningen finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.