Svenskt flyktingmottagande riskerar att försämra barns psykiska hälsa

Under de senaste åren har Sverige tagit emot många barn som flytt, både ensamma och tillsammans med sina familjer. Hur många barn som lever här idag och har erfarenhet av krig och flykt är svårt att säga, men bara under 2022 sökte över 20 000 barn asyl eller uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet i Sverige. Idag släpper Bris en rapport om hur det svenska mottagningssystemet påverkar barns psykiska hälsa. 

– Att barn som flytt är en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa är det nog ingen som är förvånad över, men däremot är det få som vet att mottagandet i sig kan ha lika stor påverkan på måendet som det barnet varit med om innan och under flykten. Det visar vilken möjlighet Sverige som mottagarland har att hjälpa de här barnen, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. 

I rapporten Att leva en dag i taget – mottagandets betydelse för barn som flytt sammanställer Bris forskning om nyckelfaktorer för barns möjlighet till återhämtning efter krig och flykt, med barns och föräldrars egna erfarenheter av att komma till Sverige. Rapporten visar bland annat att Sveriges mottagande med korta uppehållstillstånd, låg dagersättning och tillfälliga boenden riskerar att öka barns psykiska ohälsa efter flykt och att ge dem sämre levnadsvillkor.   

Alla barn som vistas i Sverige, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, har samma rättigheter. Det gäller bland annat rätten till utbildning, bästa uppnåeliga hälsa och en skälig levnadsstandard. Trots det visar Bris rapport att barn som flytt har svårt att få tillgång till sina rättigheter. Bland annat skiljer sig tillgången till och kvaliteten på det psykosociala stödet åt beroende på var i landet barnet bor.  

– Barn som flytt är en heterogen grupp där behoven skiljer sig åt, men barnen bär ofta på erfarenheter av att ha fråntagits sitt sammanhang. Gemensamt för barnen är att de har ett behov av att få en stabil och trygg tillvaro. Vi måste ändra fokuset i det offentliga samtalet om migration och prata mer om mottagandets möjligheter. Med ett tryggt och förutsägbart mottagande och med rätt stöd kan riskerna för att barnet utvecklar eller fördjupar psykisk ohälsa minskas. Det är det vi borde lägga allt kraft på att uppnå, säger Magnus Jägerskog. 
 

Rapporten har tagits fram med stöd av Egmont fonden och Kavlifonden.