Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker förslaget om vistelseförbud

Förslaget på en ny reglering som ger möjlighet att begränsa enskilda personers rätt att vistas på vissa platser i samhället utan att personen varken är dömd, anklagad eller misstänkt för ett brott inskränker rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i ett remissvar som avstyrker regeringens förslag i sin helhet i sin nuvarande form.

Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig över promemorian Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser (DS 2023:17). Yttrandet lämnas inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Institutet ser med oro på det eskalerande gängrelaterade våldet i Sverige och instämmer med utredningen i att det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka de kriminella nätverkens aktiviteter och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Institutet påtalar dock att det är av yttersta vikt att de åtgärder som vidtas är förenliga med de svenska grundlagarna och de internationella konventionsåtaganden som Sverige är bundna av.

Institutet uttalar följande:

• Institutet avstyrker utredningens förslag i sin nuvarande form i sin helhet. Institutet anser att utredningen har brister i proportionalitetsbedömningen, dels i relation till huruvida åtgärden är effektiv, dels på grund av avsaknaden av tydliga avgränsningar vad gäller ingrepp i den enskildes rättigheter.
• Institutet avstyrker förslaget att åklagare ska pröva frågor om vistelseförbud. Institutet menar att ett vistelseförbud innebär stora inskränkningar i den enskildes rättigheter och att det därför är påkallat att frågan i första hand prövas av domstol.
• Institutet avstyrker förslaget om vem som kan meddelas vistelseförbud. Institutet menar att lagen i denna del inte lever upp till Europakonventionens krav på tydlighet och förutsägbarhet och att det kan bli svårt för den enskilde att veta vilket beteende som kan få konsekvenser.
• Institutet avstyrker förslaget om hur det geografiska området ska avgränsas eftersom det riskerar att bli större än nödvändigt då lagtexten inte innehåller en tydlig maximal radie för hur stort området får vara.
• Institutet avstyrker förslaget om förbudets längd. Institutet anser att den inskränkning i bland annat rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär påkallar att den möjliga tidsperioden för ett vistelseförbud måste vara avsevärt mycket kortare än ett år.
• Institutet avstyrker förslaget att grundregeln ska vara att den som meddelas vistelseförbud inte ska ha rätt till ett offentligt biträde. Institutet anser att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att alla som riskerar att meddelas ett vistelseförbud har rätt till ett offentligt biträde för att på bästa sätt kunna tillvarata sina rättigheter.
• Institutet anser att utredningens analys av konsekvenserna av förslagen för barn och ungdomar är bristfällig.

Läs hela remissvaret här 

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se