Sverige: Regeringen måste respektera mänskliga rättigheter

Sverige har skrivit under en rad internationella människorättskonventioner. Inför valet 2022 drev Amnesty kampanjen “Inget val” där vi uppmanade samtliga ledare för riksdagspartierna att skriva under och lova att de kommer att respektera mänskliga rättigheter. Två av de tre partiledarna i regeringen skrev inte på löftet att respektera mänskliga rättigheter.

Men Amnestys arbete tar inte slut i och med valkampanjen. Från och med i år kommer vi regelbundet se över och utvärdera den politiska utvecklingen i Sverige ur ett mäniskorättsligt perspektiv, oavsett regering. Det kan innebära att lyfta pågående kränkningar, kommande lagförslag och utredningar eller att lyfta framgångar för mänskliga rättigheter som skett under året.

- Sverige har ställt sig bakom en lång rad människorättsförpliktelser och det är i första hand regeringens ansvar att se till att Sverige lever upp till vad som lovats. Mänskliga rättigheter är inget val. Det är ett krav, ett löfte och ett måste. Amnesty kommer att fortsätta att stå upp för mänskliga rättigheter i Sverige och bistår gärna regeringen med vår kunskap och erfarenhet för att säkerställa att svenska staten respekterar, skyddar och främjar mänskliga rättigheter , säger Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty Sverige.

Likhet inför lagen gäller alla
Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna lagt fram ett antal utredningar och lagförslag, så som visitationszoner, vistelseförbud och utökad användning av övervakning. Om dessa blir verklighet utgör de ett allvarligt hot mot mänskliga rättigheter i Sverige.

Det gängrelaterade våldet är ett människorättsproblem som direkt hotar rätten till liv, rätten för människor att kunna leva i trygghet och röra sig fritt, rätten till säkerhet och frihet från våld. Men lösningarna till det gängrelaterade våldet måste tas fram i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Förslagen som har initierats av både den förra och den nuvarande regeringen riskerar istället att kränka de mänskliga rättigheterna för människor som rasifieras inklusive minoriteter, migranter och flyktingar. De riskerar även stå i strid med rättssäkerheten genom att straffa människor för handlingar utan grund om misstanke eller bevis om brott.

- Alla människor har rätt till frihet från godtyckliga ingrepp från staten och ska behandlas på lika villkor, oavsett ställning, ursprung eller liknande förhållande. Regeringens förslag riskerar att kränka flera grundläggande rättigheter, så som rätten till icke-diskriminering, privat- och familjeliv, personlig integritet, och rörelsefrihet. I förlängningen ser vi en en stor risk att detta bidrar till att förstärka systematisk rasism i det svenska samhället och att förtroendet för det svenska rättsamhället urholkas, säger Anna Johansson.

Inskränkningar i rättigheter måste göras på ett sätt som är legitimt, nödvändigt och proportioneligt för det ändamål inskänkningen syftar till. Att inskränka rätten till icke-diskriminering är aldrig godtagbart, under några omständigheter.

Varje människa har inneboende rättigheter, inklusive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och det är statens ansvar att tillgodose dessa. De politiska förslagen borde därför istället ha sin utgångspunkt i en breddad analys som tar avstamp i allas lika värde.

- För att säkerställa att alla kan få sina rättigheter tillgodosedda måste regeringen prioritera social infrastruktur över hela landet. Det inkluderar bättre skolor, fler mötesplatser, psykosocialt stöd, trygga boenden, sociala- och rättighetsbaserade insatser, jobb och satsningar på barn och unga särskilt i socioekonomiskt eftersatta områden, säger Anna Johansson.

Informationsplikt hotar rätten till utbildning
Regeringen har under året publicerat ett tilläggsdirektiv till en utredning om att stärka återvändandearbetet. En del i direktivet handlar om att utreda en informationsplikt för bland andra lärare och vårdpersonal som kommer i kontakt med personer som vistas utan giltiga uppehållstillstånd i Sverige. Det som i praktiken skulle innebära en så kallad angiverilag.

Rätten till vård och rätten till skolgång är två rättigheter som gäller alla människor och på lika villkor, utan diskriminering, oavsett nationalitet, medborgarskap eller migrationsstatus. Om regeringens förslag blir verklighet skulle det riskera att kränka grundläggande mänskliga rättigheter i Sverige.

Det är statens ansvar att se till att varje människa kan förverkliga och utkräva sina mänskliga rättigheter. Men en lag som tvingar lärare och vårdpersonal att anmäla papperslösa skulle i praktiken innebära att vissa barn inte vågar gå i skolan och att både vuxna och barn undviker att söka vård. En konsekvens blir att rättigheterna inte existerar i praktiken.

- Amnesty är starkt kritiska till förslaget om informationsplikt som hotar rätten till utbildning och skydd för barn som redan lever under utsatta livsförhållanden. Rättigheter ska vara tillgängliga i praktiken, det räcker inte med att de är tillgängliga i teorin. Och rätten till utbildning är en grundläggande rättighet som gäller alla barn som bor i Sverige, oavsett nationalitet eller migrationsrättslig status, säger Anna Johansson.