Europa - pandemins “lockdowns” blottlägger rasism och diskriminering från polisen

Rapporten Policing the pandemic täcker 12 europeiska länder och visar på ett upprörande mönster av särbehandling av vissa etniska grupper, vilket väcker misstankar om institutionell rasism inom polisen i olika länder. Detta i sin tur kan kopplas till ett större mönster som blottlagts under de pågående Black Lives Matter-protesterna. Länderna som ingår i rapporten är Belgien, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Serbien, Slovakien, Rumänien, Spanien och Storbritannien.

-Polisvåld och en oro för institutionell rasism är inte något nytt, men covid-19-pandemin och tvångsåtgärder under nedstängningen har visat hur extremt närvarande dessa fenomen är. De tredubbla systemfelen med diskriminering, olaglig våldsanvändning och polisens straffrihet måste omgående åtgärdas i Europa, säger Marco Perolini, utredare på Amnesty International, med fokus på Västeuropa.

Diskriminerande polisinsatser har riktat in sig mot etniska minoritetsgrupper
Polisens bevakning av hur nedstängningarna efterlevs har på ett oproportionerligt sätt påverkat fattiga områden, vilka ofta har en högre andel invånare från etniska minoritetsgrupper.

I Seine-Saint-Denis, det fattigaste området i Frankrike där den övervägande majoriteten av de boende är svarta eller har nordafrikansk bakgrund, har antalet böter för brott kopplade till nedstängningen varit tre gånger högre än i resten av landet - trots att lokala myndigheter gjort klart att respekten för vad som gäller under nedstängningen var lika stor där som i andra områden. I Nice blev ett område som i huvudsak bebos av arbetarklass och etniska minoritetsgrupper utsatt för längre nattliga utegångsförbud än resten av staden.

Olaglig våldsanvändning från polisens sida ägde ofta rum i samband med så kallade “stop and search”-tillslag och vid identitetskontroller när poliser skulle se till att karantänbestämmelserna efterlevdes.

I Storbritannien, ett av de få europeiska länder där man samlar in statistik om etnisk tillhörighet i förhållande till polisinsatser, har en 22-procentig ökning i “stop-and searches” mellan mars och april under 2020 registrerats. Under samma period ökade andelen svarta personer som blev visiterade med närmare en tredjedel.

Amnestys Evidence Lab har verifierat 34 videoupptagningar från runt om i Europa som visar hur polisen använt våld utanför sina befogenheter, och i många fall när det inte hade behövts överhuvudtaget.

Ett exempel från Frankrike som nämns i rapporten visar hur 27-åriga Samir, som ursprungligen är från Egypten och som har bott i Frankrike i tio år, jagas av polisen innan han hoppar ner i floden Seine i Île-Saint-Denis den 26 april 2020. Det hörs hur poliserna använder en nedsättande term för araber när de talar om honom, hur de skrattar åt honom och att en polis säger “du skulle ha satt en vikt runt hans fot”. Han blev sedan misshandlad av polisen i deras skåpbil och tagen i förvar. Även om han aldrig blev åtalad för något brott blev han beordrad att lämna landet. De två poliserna som identifierades stängdes av från sina tjänster för de rasistiska förolämpningarna.

Romer har satts i påtvingad karantän bevakad av militär
I en tydlig uppvisning av diskriminering mot romer i Bulgarien och Slovakien har bägge ländernas regeringar satt romska bosättningar i tvångskarantän. I Slovakien har de också utsett militären att upprätthålla karantänen. Amnesty anser att militär inte är lämplig för att utföra åtgärder för folkhälsan. Militär ska bara sättas in som ordningsmakt om det finns en tydlig anledning som visar att den ordinarie polismakten är otillräcklig. Ingen sådan anledning finns i de här fallen.

Under den obligatoriska karantänen i Bulgarien blev över 50 000 romer avskurna från resten av landet och led stor brist på mat. En undersökning visade att medianinkomsten i områden där romer bor gick ner med 61 procent mellan mars och maj.

I rapporten beskrivs också hur drönare med värmesensorer har använts för att ta feber på boende i bosättningar i Burgas och övervaka hur människor där förflyttar sig, och hur flygplan har använts för att desinficera romska bostadsområden i staden Yambol. Burgas och Yambol ligger i Bulgarien. Liknande insatser har inte genomförts i icke-romska områden.

- Vi har också sett diskriminerande behandling av utsatta EU-medborgare i Sverige, varav de flesta är romer. Exempelvis har avhysningar av informella bosättningar gjorts i Stockholmsområdet, trots att FN tydligt rått länder att avblåsa alla avhysningar under coronapandemin. Något reellt annat boende har inte erbjudits, och inte heller uppsökande verksamhet för att försäkra sig om att människor i hemlöshet ges möjligheter att skydda sig mot smittan. Vi vet också att pandemin, i Sverige liksom i övriga världen, slår hårdare mot socioekonomiskt utsatta grupper, vilka ofta utgörs av personer av minoritets- eller invandrarbakgrund, säger Johanna Westeson, sakkunnig diskriminering på Amnesty Sverige.

Flykting-och migrantläger måltavlor
Asylsökande, flyktingar och migranter i läger och andra boenden har också blivit föremål för selektiva karantäner i Tyskland, Cypern och Serbien. Och i Frankrike och Grekland har de blivit utsatta för tvångsvräkningar.

Under undantagstillståndet i Serbien införde till exempel myndigheterna en specialordning som selektivt riktade in sig mot regeringsdrivna center för flyktingar, migranter och asylsökande. De blev satta under en strikt 24-timmars obligatorisk karantän och militär användes för att övervaka att ingen bröt mot utegångsförbudet.

Hemlösas utsatthet
Människor i hemlöshet blev också utsatta för olika straffåtgärder under nedstängningen. I Italien samlade organisationen ‘Avvocato di Strada’ minst 17 fall där personer som var hemlösa fick böter för att de inte kunde hålla sig till regler som handlade om “självisolering” och begränsningar i rörelsefriheten. Också i Frankrike, Spanien och Storbritannien fick dussintals personer i hemlöshet böter.

- Myndigheter måste ta itu med den oro som finns kring institutionell rasism, rasprofilering och diskriminering inom polisen och som har präglat deras angreppssätt på coronapandemin. Det är hög tid att dessa beteenden får ett slut, och att Europa tar itu med rasismen på sin egen bakgård, säger Barbora Černušáková, utredare vid Amnesty International, med fokus på Östeuropa.

Rapporten finns bifogad som pdf.

Det engelska pressmeddelandet finns att läsa i sin helhet på https://www.amnesty.org/en/latest/news/