Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Dela

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.
Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk. Mostphotos

– Vi har inte kunnat visa att det finns en ökad risk för cancer eller cancerdödlighet kopplad till sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom eller OSA) när vi också tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och BMI. Dock fann vi att personer med fetma (BMI över 30) hade en liten ökad risk för cancer kopplat till svårighetsgraden av sömnapné, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien.
 
De senaste åren har förekomsten av sömnapné ökat på grund av övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att allt fler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

Tidigare har det saknats stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer från registerdata. Syftet med studien har varit att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid obstruktiv sömnapné i exempelvis patientkohorter (grupper av individer med diagnostiserad OSA) också är sant befolkningen i stort.

– Vi kunde inte visa någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet vare sig för svårighetsgrad av sömnapné eller olika mått på nedsatt syremättnad i blodet, förklarar Jenny Theorell-Haglöw. Inte heller när vi studerade gruppen som hade sömnapné ihop med dagsömnighet, ett av de vanligaste symtomen vid sömnapné, såg vi någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet.

I studien, som startade 2020, har forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samarbetat med forskare vid Woolcock Institute for Medical Research (Sydney) och Flinders University (Melbourne) i Australien.

– Det finns idag i världen endast ett fåtal befolkningsbaserade studier med mätta data för obstruktiv sömnapné. Det ideala forskningsmässigt framåt skulle vara att kunna slå ihop alla dessa studier för undersöka relationen mellan obstruktiv sömnapné och cancer ytterligare i en ännu större/mer omfattande grupp, och med ännu längre uppföljningstid än vi hade, och för att också kunna titta på olika typer av cancer vilket vi tyvärr inte kunde göra, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.

FAKTA: Studien ”Does obstructive sleep apnoea increase the risk of cancer and cancer mortality in combined community-based cohorts”

  • En så kallad prospektiv kohortstudie (en framåtblickande studie baserad på en grupp människor under en viss tidsperiod).
  • Deltagarna i de sammanslagna studierna har inte haft någon diagnos (dvs inte varit patienter) utan är slumpade ur befolkningen. Totalt ingick 1 467 personer, med en uppföljningstid på 7–16 år.
  • Forskarna har slagit samman data från två svenska och två australiska studier med objektivt mätta data på obstruktiv sömnapné och även cancerdata från nationella register; i de svenska studierna cancerregistret. De befolkningsbaserade prospektiva kohorterna som ingått är: Uppsala Sleep and Health in Men-kohort (UMEN), Sömn och hälsa hos kvinnor (SHE), Men Androgen Inflammation Lifestyle Environment and Stress Cohort (MAILES) samt Busselton Health Study cohort.
  • Studien ” har finansierats av Hjärt-Lungfonden. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.

Nyckelord

Kontakter

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet;
jenny.theorell.haglov@akademiska.se eller jenny.theorell-haglow@medsci.uu.se
0186110242

Bilder

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska sömnappnémottagningen, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet
Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska sömnappnémottagningen, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye