Forskningsstudie: När är det optimalt att förlösa gravida vars barn växer sämre än förväntat?
Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.
– Syftet med studien är att skaffa kunskap om när barn som hämmas i sin tillväxt mår bäst av att födas. Vi vet inte exakt när tiden är bäst att förlösa en kvinna vars barn inte växer normalt. Eventuella problem som uppstår för barnet av att födas tidigare än beräknat måste vägas mot de möjliga problem som kan uppstå i livmodern eller vid förlossning för ett barn som kanske inte har optimal näringsförsörjning, säger Eva Bergman, överläkare i obstetrik på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, som leder forskargruppen i Uppsala.
Den kliniska studien TRUFFLE2 inleddes 2020 och beräknas pågå fram till juli 2024. Förutom Akademiska sjukhuset i Uppsala deltar sjukhus i Linköping, Lund, Malmö och Stockholm. Totalt räknar forskarna med att inkludera 200 patienter i Uppsala, varav 14 kommer lottas till direkt förlossning eller fortsatt övervakning. Hittills har 12 patienter deltagit i lottningen.
I Sverige väljer man ibland att förlösa gravida vars foster är hämmade i tillväxten i förtid för att förhindra att de inte utvecklas normalt eller till och med dör av närings- och syrebrist. Tillväxthämning i livmodern i sen graviditet anses idag vara främsta orsaken till intrauterin fosterdöd, det vill säga att barnet dör i livmodern.
– Förlossning sker oftast efter graviditetsvecka 37+0 om blodflödet i navelsträngen inte blir kraftigt avvikande. I andra länder är rutinen annorlunda och där väljer man ofta att förlösa redan från graviditetsvecka 32. Dock saknas medicinska bevis för när man ska förlösa, förklarar Eva Bergman.
Hon berättar att fostertillväxten påverkas av flera faktorer: genetiska, näringsmässiga och miljömässiga, men också moderkakan och fostrets egenskaper. Det är känt att en moderkaka, som fungerar sämre inte kan öka närings- och syretillförseln från mor till barn vilket kan göra barnet tillväxthämmat. Barnet använder då sin förmåga att omfördela blodflödet i kroppen så att hjärnan prioriteras och ej tar skada. Dessutom finns ett starkt samband med att mamman har högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning, likaså ett visst samband mellan några autoimmuna sjukdomar hos mamman, till exempel SLE (systemisk lupus erytematodes).
Studiens upplägg steg för steg
Till studien inbjuds gravida kvinnor som minst nått graviditetsvecka 32. Kvinnorna ska ha varit på kontroll av sitt barns tillväxt där det konstaterats ligga under 14 procent av medelvärdet. Forskningsteamet följer barnets tillstånd bland annat genom mätning med ultraljud av tillväxt och framför allt vissa blodflöden.
– Om barnet får för lite syre prioriterar det blodtillförseln till hjärnan. Det unika i TRUFFLE2 studien är att undersöka om vi förbättrar barnets välmående om vi använder omfördelningen till hjärnan för att besluta om förlossningstidpunkt. Från graviditetsvecka 32–34 erbjuds övervakning av den gravida kvinnan och barnet minst varannan vecka. Detta är idag klinisk rutin på samtliga sjukhus i Sverige, men då ingår inte blodflödesmätning i hjärnan. Välmåendet hos de barn som lottats till studien följs upp direkt efter födseln och deras neurologiska utveckling vid 2 års ålder, säger Eva Bergman.
Förutom blodflöden till barnets navelsträng och hjärna ingår registrering av hjärtljuden; så kallat CTG. Om blodflödet till barnets hjärna blir avvikande, men barnet har fortsatt normalt CTG, blir kvinnorna under graviditetsvecka 34–36 tillfrågade om att lottas till en av två grupper där man antingen startar förlossningen inom två dagar eller fortsätter övervakningen under graviditeten.
– Att kunna svara på frågan om när tillväxthämmade barn i sen graviditet ska förlösas för att må bäst är väldigt angeläget, det är en av de största frågorna inom modern förlossningsvård idag, avrundar hon.
Nota bene: I Sverige finansieras den kliniska studien med 20 miljoner från Vetenskapsrådet.
Nyckelord
Kontakter
Eva Bergman, överläkare i obstetrik på Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa/Uppsala universitet
Eva.Bergman@kbh.uu.se
018-611 57 65
Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Forskare: Läkemedelskommunikationen behöver förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus31.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
För att förebygga läkemedelsproblem efter utskrivning från sjukhus behöver kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre förbättras och anpassas mer individuellt. Vårdpersonalen behöver förbättra sitt sätt att kommunicera samtidigt som patienter och anhöriga behöver förberedas bättre på utskrivningssamtalet och uppmuntras att bli mer delaktiga i vården. Det framgår av en klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Västmanlands sjukhus i Västerås.
Över en miljon registrerade benbrott i frakturregistret29.10.2024 14:45:41 CET | Pressmeddelande
Svenska frakturregistret startade i Göteborg 2011 och har som mål att förbättra vården av patienter som drabbas av frakturer, det vill säga benbrott av olika slag. I dag registrerades den miljonte frakturen i det nationella kvalitetsregistret.
Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer24.10.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.
33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos22.10.2024 13:15:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.
Ny cyklotron lyfts in på Akademiska15.10.2024 12:16:38 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum