Djurens Rätt

Djurens Rätt: Svar på tal till Svensk Fågel om kartläggning

Dela

Branschorganisationen Svensk Fågel och deras medlemsföretag har i dagarna kritiserat Djurens Rätts kartläggning av rapporterade djurskyddsbrister på svenska kycklingslakterier, där de påstår att myndigheter inte känner till bristerna som lyfts. Djurens Rätt vill därför klargöra hur kartläggningen har gjorts, för full transparens.

Djurens Rätt har begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en kartläggning av alla rapporterade djurskyddsbrister under 2022. Det är offentliga handlingar som alla medborgare har rätt att ta del av.

Branschorganisationen Svensk Fågel har slagit ifrån sig kritiken. Som grund för detta hänvisar de till att de har frågat en enskild handläggare på Livsmedelsverket. Det går dock inte att kräva att en enskild tjänsteperson på Livsmedelsverket ska kunna redogöra för den data som Djurens Rätt sammanställt, eftersom att kartläggningen har gjorts genom att gå igenom kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och flera olika länsstyrelser och som därefter sammanställts.

Svensk Fågels försvar är att de inte förstår siffrorna, vilket i sammanhanget får ses som en aning anmärkningsvärt när dessa inte bör vara någon överraskning för dem då kartläggningen är baserad på de offentliga handlingar som finns gällande brister och synpunkter på de slakterier som drivs av deras medlemsföretag.

– Det är bekymrande och anmärkningsvärt att Svensk Fågel slår ifrån sig den data som finns, istället för att agera självkritiskt och agera för att driva på de nödvändiga systemförändringar som krävs. Om de inte är beredda att agera på de brister som rapporteras av myndigheter, vad kan vi då förvänta oss i situationer där kontroller saknas? säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Om kartläggningen

I maj 2023 begärde Djurens Rätt ut samtliga kontrollrapporter som gällde kycklingar och djurskydd från Livsmedelsverket och länsstyrelserna för 2022, i de län där de fyra största kycklingsslakterierna ligger – Kronfågel (Södermanland), Atria (Blekinge), Torsåsens fågelprodukter (Halland) och Guldfågeln (Kalmar). Samtidigt efterfrågades det totala antalet kontroller som Livsmedelsverket gjort på slakterierna, eftersom det inte upprättas kontrollrapporter vid varje kontroll.

Under sommaren lästes samtliga kontrollrapporter igenom, kring vilka brister som sågs och antal djur som drabbats på varje företag. Antal kontrollrapporter med brister jämfördes med det totala antalet kontroller (Livsmedelsverket + Länsstyrelsen) för varje företag. Det gav en procentuell andel brister företaget haft under 2022. Exempelvis 85 % för Kronfågels slakteri då 22 av totalt 26 kontroller visat någon typ av brist. Bristerna kan vara kopplade till slakteriet, men de flesta djurskyddsbrister som upptäckts var på grund av problem under uppfödning och transport. Det upptäcks inte förrän kycklingarna är döda på slakteriet vilket är att se som ett systematiskt fel i företagets så kallade värdekedja.

Sammantaget är det över 300 000 kycklingar som utsatts för hantering som Livsmedelsverket eller länsstyrelserna anser kan vara brott mot djurskyddslagen och onödigt lidande. Det är utifrån de 122 kontroller Djurens Rätt tittat på för 2022 på de fyra anläggningarna.

Djurens Rätt har granskat antalet kontroller och hur många brister som hittats från båda myndigheterna totalt under 2022. Det är ingen myndighet som gör sådana sammanställningar och beräkningar om andel brist när det gäller kycklingslakterier, vilket är bakgrunden till att Djurens Rätt gör detta.

Aftonbladet valde att publicera granskningen den 16 oktober, och fick ta del av allt material innan publiceringen. Därefter publicerade Djurens Rätt kartläggningen i organisationens egna kanaler. Metoden har tidigare beskrivits närmare i samtliga av Djurens Rätts egna artiklar om kartläggningen.

–  Vår kartläggning handlar inte bara om siffror. Det handlar om vad kycklingar utsatts för på svenska uppfödningsanläggningar. Det är systematiska brister vi ser varje år som visar på hur mycket mer som behöver göras för att djurskyddslagen ska betyda något i praktiken. Jag är mycket besviken över bristen på handlingskraft hos kycklingföretagen, avslutar Anna Harenius.

Läs mer om kartläggningen.

Nyckelord

Kontakter

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Följ Djurens Rätt

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Djurens Rätt

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye